(lånad från Bokus)
Nu har jag läst ut denna också, Hundpojken av Eva Hornung.
Romotjka är fyra år och tvingas ta hand om sig själv. Mamman och hennes alkoholiserade pojkvän är försvunna. När maten i lägenheten är slut tar pojken sin tillflykt till Moskvas gator. Där stöter han på en hund, en alfatik, som lever med sin flock av vildhundar i källaren till en fallfärdig kyrka i utkanten av stan.
Romotjka överlever genom att dia tiken som han kallar Mamotjka. Och tack vare värmen från sina nya familjemedlemmar klarar han den kalla ryska vintern. Pojken uppfostras av hundarna och börjar härma deras beteende. Så småningom blir han något av en ledare för hundflocken. Men med tiden uppfylls han av en gnagande känsla av utanförskap, fången mellan två världar är han varken människa eller hund.
Romotjka överlever genom att dia tiken som han kallar Mamotjka. Och tack vare värmen från sina nya familjemedlemmar klarar han den kalla ryska vintern. Pojken uppfostras av hundarna och börjar härma deras beteende. Så småningom blir han något av en ledare för hundflocken. Men med tiden uppfylls han av en gnagande känsla av utanförskap, fången mellan två världar är han varken människa eller hund.
(lånat från Bokus)
Det är en omtumlande bok, där man får tänka efter vad det är som gör en människa till - ja, just en människa. Det är ingen romantisk bild av en liten "hundpojke" som målas upp, för i djurens värld finns det ingen tid för analyserande. Leva eller dö, det är ju det som livet går ut på. Boken är inte skriven som "en sann skildring", men den skulle kunna vara det. Nu vet ju inte jag hur livet i Moskva är, men i många öststatsländer finns det ju gatubarn, så kanske att det bor en liten hundpojke någonstans...
Jag ger denna bok 10 poäng! Läs den!
Nu ska jag blåsa ner till stan (dä blåser i träa ida...) och hämta Peter Robinsons nya...
6 kommentarer:
Låter spännande. Lite som Djungelboken men i stadsmiljö
Trevlig helg!
Låter som en intressant bok. Det är mycket som spelar in hur vi formas som människa...
Kram och trevlig helg!
Säger som Gunnar här ovan. Och har för mej att det för några år sen hittades en livs levande pojke som vuxit upp med en vargflock - eller var det bara bluff, kanske!? Hur som, så är ju tanken på att leva med djur och på djurs villkor väldigt spännande - och väldigt "omänsklig"! :-)
Svar på streck-fråga: Sädesärlan sitter på oisolerade elledningar, och ovanför dem löper isolerade elledningar (som inte är blåa utan gröna. Dock är jag inte säker på att det enbart är Grön El som kilar omkring i dem!?). :-) Låg- och högspänningsledningarna korsar varann ungefär mitt på vår fastighet... Så ingen idé att vara elöverkänslig här! Och några hundra meter bort står dessutom Telnor-masten och bestrålar oss... <:-I (Men utan den, inget internet - så jag klagar inte!)
Har du tänt adventsstakarna/-stjärnorna än??? ;-)
Nu får vi hoppas att du har kommit hem också .. för jisses .. det är ju full storm ute.. jag håller mig absolut inne idag ;)
kramizz :)
den ska jag kolla efter:) kramen det blev vedungnen istället för olereys kom på att det va löningshelg så det va inget bra för Nellie:)kramen ringer imorrn
godkväll :)
på den lilla bilden ser du hur husen egentlligen ser ut - det vita alltså, och det blir super fint när det är tänt !!
Ha en riktigt mysig helg :) kram
Skicka en kommentar