21 februari 2014

Oj nu var det...

...flera dagar sen jag skrev här igen! Jag skyller det delvis på min surfplatta, som jag använder till mycket, spel och fb och att surfa lite förstås. Men att skriva på den är ingen höjdare, jag förstår att det är många som använder sina plattor till att blogga ifrån och ta bilder och så, men jag tycker inte om tangentbordet på den. Skriva korta meningar, javisst, men inga längre, då vill jag ha ett riktigt tangentbord med knappar som man kan trycka ner. Jag behöver aldrig titta på tangentbordet när jag skriver, det går som en dans! 

För övrigt har det varit snö...och regn...och snö...och för tillfället surrar det omkring en våryr fluga runt mig. Den ska få gå ut och leka tror jag...

Jag börjar återvända så sakteliga till verkligheten, fast jag tänker lite för mycket på framtiden, hur det blir att bli "gammal" (ännu äldre alltså) med mer och mer krämpor :( 

Inte så bra att tänka för mycket tror jag, men lite svårt att låta bli...

Det blir nog lite lättare med allt när det blir vårigare ute så man kan gå ut och gå och så, som det är nu är det så slaskigt att det knappt går att gå till bussen. Cyklat har jag inte gjort på länge heller, men det kommer väl så småningom

Nu ska jag försöka att bli lite flitigare här eller också försöka mig på att blogga från Samsungen. Kanske. 
Fin pippi på Köpenhamns zoo förra året! Vi kanske ska åka dit igen, fast inte förrän i maj, så är det förhoppningsvis varmare än sist vi var där! 

3 kommentarer:

Soffie sa...

Tror du lär dig ganska snabbt att använda tangentbordet på plattan,man kan även köpa ett speciellt tangentbord till plattorna, jag använde nästan enbart min iPad, tycker det är mycket smidigare än datorn, kramen

mammakero sa...

Jag förstår precis vad du menar med riktiga knappar! Blir stört irriterad på laptopen som hoppar med markören och skickar iväg just påbörjade kommentarer precis som den vill. Tittar heller inte på mina fingrar när jag skriver...

Lambergsfrua sa...

Jag fick vid tillfälle låna dotterns surfplatta för att se om jag skulle köpa en, men jag blev inte riktigt vän med den. Kanske jag var för otålig;)
Jag förstår om du funderar på framtiden och åldrandet med tanke på alla larmrapporter som media förmedlar. jag tror man gör klokast i att inte fundera eller grubbla på hur det ska bli, bara ta en dag i taget och glädjas åt den - även om man har lite småkrämpro här och där.
Jag tror också att du kommer att kånna dig piggare och gladare bara solen tittar fram och fröken Vår dansar in hos oss.
Varm kram!