31 augusti 2010

En bedövande vacker kärlekshistoria!

Så fort hon kom in i rummet vände han sig mot henne och log brett. Deras blickar möttes och hon kände en våg av ömhet skölja över henne. ”Hej”, sa han, ”kom hit bort så jag får se på dig”.


Hon kände att hon drogs till honom som järnfilsspån till en magnet och gick fram mot honom till hans stol, där han satt och väntade på henne. "Herregud, vilken man", tänkte hon och tittade på hans mörka hår och på hans tänder som var bländande vita. Lika vita som i en gammal reklamfilm från Stomatol. ”Lägg dig här så att jag får se på dig”, sa han och böjde sig sedan fram och tittade intensivt på henne med sina grafitgrå ögon. Ett par sekunder senare låg hon under honom och hon kände hans varma händer runt sitt ansikte. Hon slappnade av, slöt ögonen och mindes hur det kändes första gången hon såg honom.

Det var nästan exakt ett år sedan, hon mindes till och med klockslaget. Det var den fjortonde september och klockan hade varit tre på eftermiddagen. Hon hade genast blivit oerhört förälskad i honom. Han pratade om vädret, politik och allt annat mellan himmel och jord och hon älskade att lyssna till hans röst. Själv fick hon inte fram ett ord men nickade ibland för att markera att hon var lika intresserad och insatt i allt som han var.

Första gången de träffades hade han inte rört henne utan bara hållit henne i handen en kort stund. Hon var så kär! Hon var fullkomligt övertygad om att han var lika förälskad i henne, för när hon gick hade han sagt att han skulle vilja träffa henne många gånger!

Den andra gången de träffades dröjde det inte länge förrän hon låg under honom och han hade sagt med varm röst: ”Det gör kanske lite ont i början, men det går snart över, slappna av bara, lilla vän.” Under hans erfarna behandling slutade hon snart att oroa sig och kände det som om hon svävade på små moln.

En gång strax före jul när hon hade varit ute på stan och handlat massor av julklappar till sina syskonbarn hade hon mött honom på Stora Torget bredvid den stora granen som var extra ful i år. Snön hade fallit med stora, blöta flingor och hon måste ha sett trött ut där hon stod med famnen full av färggranna paket, för han hade frågat om han fick bjuda henne på en kopp kaffe. De hade gått till konditoriet som låg i hörnet vid torget och hon hade varit så stolt att gå där med honom vid sin sida. När hon hade lagt i den fjärde sockerbiten i sitt redan alltför söta kaffe hade han tittat intensivt på henne och sagt: ”Du borde kanske inte äta så mycket sötsaker, lilla vän.” Hon hade tittat ner mot mazarinen och lett blygt utan att svara honom, men tänkt på alla hårda karameller hon hade hemma i skafferiet.

Hon öppnade ögonen och var tillbaka i rummet hos honom igen. Han reste sig långsamt och tog ett par steg tillbaka så att kunde stiga upp. Hon rättade till sina kläder och gick sakta mot dörren. Det svindlade lite för ögonen på henne och hon kände sig lite öm. I dörröppningen vände hon sig mot honom och gav honom ett litet snett leende. ”Hej så länge”, sa hon. ”Hej då”, svarade han lite tankspritt.

När hon hunnit ut i tamburen hörde hon att någon ropade på henne, så hon gick tillbaka in i rummet där en vänlig dam sa: ”Fröken glömde ju att betala och så kanske vi skulle boka en ny tid hos tandläkaren. Jag förstår inte att ni kan ha så dåliga tänder fast ni är så ung! Går det bra samma tid på onsdag i nästa vecka?”

Hon tänkte att hon måste hinna köpa mer hårda karameller innan hon gick hem och svarade sedan med låg röst: ”Jag kommer, var så säker!”

Jaha...så här romantiskt skrev jag för några år sedan! Hahahaha!

Inte självupplevt, haha! Har de flesta tänder i behåll!

Reflektioner...

Hösten är för mig en ansvarsfull storasyster som full av förväntningar tar sig an nya projekt.

Vintern är en sträng far som förväntar sig att jag ska älska honom trots att han är iskall.

Våren är den ömma modern som sluter mig i sin famn och viskar tröstande ord i mitt öra. Mjuka, värmande ord om att det finns hopp om en varmare årstid.

Slutligen sommaren som får representeras av den sorglösa lillasystern som struntar i alla plikter och bara vill njuta av livet här och nu.
Några rådjur betade på ängen och jag smög mig saaaaakta fram emot dom. De märkte mig inte, det var ett dike och ett träd emellan oss. Jag fick zooma in så långt jag kunde med kameran (24X).
Rådjur nr 3. Det kliade på ryggen tydligen...
Äppelfest hos flugorna! Undrar vem som är flugornas herre...?
Aha! Här är han...herr Geting.

Dagens citat:
En god vän är någon som kan anförtro dig alla sina problem - men som inte gör det.
(Okänd)

30 augusti 2010

Jag - extrem?

Nej, jag bara gillar extremväder...Regntunga skyar var det här igår, men det regnade som värst på natten! Vägar spolades bort i västra Värmland och i skogen var det klafsigt värre! Så det var mycket praktiskt med gummistövlar!
Här har någon gjort ett dike tvärs över gångvägen, antagligen för att vattnet skulle kunna rinna undan!
Sjöhäst!

Boktips!!


Kevin Khatchadourian verkar vara ett alldeles vanligt barn. Han är välskapt och till synes normalbegåvad, och hans pappa Franklin är överlycklig över att ha fått en son.

Det är bara hans mamma Eva som tycker att något verkar vara fel. Varför är han så sluten, varför verkar han vara så full av undertryckt vrede? Gång på gång är Kevin inblandad i underliga olyckor. Eva blir med tiden nästan rädd för sin son och känner sig främmande inför detta barn som verkar omöjligt att komma inpå livet.

Trots att hon känner att det är fult av en mor att känna så för sitt barn försöker hon diskutera sina misstankar om Kevin med sin man och andra i sin närhet, men möter bara oförstående.
När Eva till slut får rätt sker det på ett fruktansvärt sätt: Kevin skjuter ihjäl sju av sina skolkamrater och två anställda.

I en rad brev, som tillsammans utgör romanen, skriver Eva brev till Franklin, den make hon inte längre lever med. Hon försöker reda ut deras skuld i det som hänt, försöker förstå hur det kunde gå så långt och om det finns något sätt att försonas med det som skett.
(från AdLibris)

När jag började på denna boken tänkte jag att jag inte skulle orka läsa klart den. Den är väldigt "amerikansk" i sitt uttrycksmedel, inte så konstigt egentligen eftersom den är skriven av en amerikan...men det är lite svårt att ta till sig hänvisningarna till den amerikanska "familjekulturen" och så. Tyckte jag. MEN - jag blev mer och mer fångad av mammans brev till sin ex-man (och som utgör hela boken). Den är en ohygglig berättelse om en familj och framför allt mor-son-relationen. Det är ju uppenbarligen något "fel" på sonen, de flesta går ju inte och skjuter ner sina kamrater (och mycket annat otäckt...)

Boken är klart läsvärd och nu ska den återbördas nedcyklad till biblioteket, i ett soligt Karlstad!

Dagens citat:
Vänner är som böcker, du använder dem inte alltid, men du vet var de finns när du behöver dem.
(Okänd)

29 augusti 2010

"Men vem är du som är så snäll?"

Jag har gjort en god gärning idag. När jag kom hemcyklande från mitt stolpletande så fick jag syn på en äldre dam som stånkade uppför den lilla backen som leder till huset där jag bor. Det såg besvärligt ut eftersom hon hade en krycka och bar på en handväska och en stor matkasse. Jag stannade och frågade om hon ville ha hjälp med att få hem kassen och då yttrade hon orden som står i rubriken. Jag förklarade att jag bodde i ett hus lite längre upp och att jag tyckte det såg jobbigt ut för henne att bära kassen. Matkassen placerades i min cykelkorg och så gjorde jag henne sällskap till hennes lägenhet och hon berättade att hon bott här sedan 1957! Då fanns det minsann fem affärer här i det lilla bostadsområdet (nu finns det endast en pizzeria). 

Jag tycker det är viktigt att vi bryr oss om varandra, vi människor! Att hjälpa till med småsaker kan nog göra dagen lite lättare för oss alla.
Liten bok som jag fick av Sofie idag! Jag blev så glad :)

"Byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så."
 (Hjalmar Gullberg, ur Människors möte) 

Solstaden Karlstad?

Min resa till Örebro igår började i ett regnigt Karlstad...jag cyklade ner till busstationen iklädd regnkläder och med plastpåsar på skorna! Sambon fick sen ta med sig de blöta kläderna till jobbet, annars hade de fått vara kvar i cykelkorgen...Jag åkte med Swebus "espresso", det tog bara 1½ timme!
Men bara nån mil österut såg det ut så här! Soligt och regnfritt! Och vädret blev bara bättre ju längre österut jag kom! I Örebro var det också sol, men lite kyligt, så jag var glad för min medtagna tröja...
Det är alltid roligt att titta sig omkring i en stad där man inte känner igen allt hela tiden. Jag måste besöka slottet någon gång också...
Det spelades Fia med knuff...det är mina blå pjäser som står här i boet. Men de har inte blivit inknuffade allihop, bilden är tagen när vi skulle börja. Vann gjorde jag inte...det gjorde sonen...
Micke och Emma i Örebro!
Mickes förlovningsring...av stål! Stilrent och snyggt...
Uuu...min "lilla" son är nu förlovad med sin söta Emma...jag blir så glad när jag ser dom ihop, de verkar trivas riktigt bra med varandra...

Sen bar det av hemåt igen och då hade det börjat regna...väl hemma i "Solstaden" blev det lite fest på Café August..men det blir en annan historia ;)

Dagens citat:
Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter,
min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter.
(Nils Ferlin)

27 augusti 2010

Ikea!

På Ikea är det bara att följa med strömmen...Ibland undrar jag om jag har hamnat i nåt kosmiskt dataspel där man är en liten, liten spelpjäs som när som helst kan bli offrad och uppäten av nån figur som kommer ångande runt hörnet.. :P 
Jag vill ha....dom ändrade färg också!
Min vän Totoro! Eller..? Ikea kallar de här lamporna "Spöken", men visst är det Totoro (en figur i en japanska tecknad serie av Hayao Miyazaki
Original-Totoro
Ikeas restaurang har alldeles för billiga bakverk! Jag bjöd kompisen igår och det gick på 26 kronor för oss båda...två kaffe/te och varsin bakelse...uuu...Det gick inte att motstå! ;)
Vänliga veckan! Glaset "Vänlig" var vänligt nog att följa med mig hem! Undrar vem som sitter och hittar på alla namn på Ikea-saker..? Bokhyllan "Ranglig"...näää...stolen "Obekväm"..hihi..

Ikväll är det sista utekvällen på Café August..jag får ta på mig mycket kläder när jag sitter i entrén..hoppas det inte regnar bara!

Uppdatering kl 22.44: Jag frös inte ihjäl ikväll, bara nästan. Linne, jumper, tröja x 2, jacka, ylleponcho, fingervantar, tights, kjol, överdragsbyxor, 2 par strumpor, tjocka skor och jag frös ändå, brrr...
Gött väder ute att va inne i!
Dagens ord:
Man ska inte bada efter maten sägs det, men det går bra med kaffe med dopp!
(Okänd)

26 augusti 2010

Bravo!

Karlstad är ju årets kulturkommun! Det ska vi fira med dubbel bakteriekultur! 
Tjoho! God är den också...jag är inte mycket för juice annars, men nu har det ju varit väldigt vinfritt i över en vecka så nåt roligt måste jag ju dricka tänkte jag...Men uu...va kallt det är med juice från kylen...

Det är tydligen fri entré till Värmlands museum under september..
Lena Cronqvists badande flickor får vara kvar i vattnet! De är inköpta av kommunen och får bada hur länge de vill...fast till vintern kanske de går upp...

En gammal landsväg

Via Appia antica (tror inte gatuspegeln var med från början ;)

Det finns ju en restaurang här i Karlstad som heter Via Appia (har aldrig varit där, dyyyr). MEN jag har varit på original-vägen utanför Rom! Den började byggas omkring 312 f.k. av Appius Claudius Caecus för att användas som transportväg till södra Italien. Här har det rullat många vagnar och stenläggningen har trampats av fötter på väg till krig...Man känner historiens vingslag fläkta runt här...
Längs denna väg finns också en liten kyrka, Church of Domine Quo Vadis, byggd på den plats där Jesus sägs ha träffat Petrus och där han yttrade de berömda orden: "Domine, Quo Vadis" (Herrre, vart går du). Där finns också en kopia av fotavtrycken som Jesus lämnade efter sig (jojomän, jag har sett dom!)

Längs vägen finns också ett stort antal gravmonument och katakomber. Jag var inte inne i någon här, men däremot i själva Rom. Det var en...annorlunda upplevelse. Ben av döda munkar (ja, det är klart att de var döda, hehe) hade formats till utsmyckningar i form av lampor, stora...ehh...tavlor och liknande. En del satt upp i sina munkkläder i en nisch och de verkade rätt nöjda med det. Man fick inte fota där, så jag var snäll och lät bli!

Nu har jag inte varit i Rom alldeles nyss, det var några år sedan, en januarivecka, men det var varmt där då! Över 20 grader en del dagar...härligt!

Dagens ord:
Alla vägar bär till Rom!
(ingen aning vem som sa det...en romare antagligen)

25 augusti 2010

Prunus domestica

Äntligen!

Plommontiden är här. Den är kort och jag ska FROSSA i plommon. (Det kunde ha varit en korg plommon på "räkfrossan" i måndags tycker jag ;) Det finns inget som går upp mot svenska söta plommon, jag har utvecklat en konst att skala de här samtidigt som jag äter...skalen kan vara lite sura. Men resten..aahh..och kärnan ska vara lös inuti så den är lätt att få bort.

Förra året var jag hos Liten K och plockade plommon från ett dignande plommonträd. I år var det inte många på hennes träd, så nu får jag köpa på torget. Men de är värda varenda krona. Jag skulle kunna äta upp ett kilo på en gång tror jag! Mmmm...

Nej, nu måste jag gå och äta några till kvällsmat. :P

(min mage tål det mesta! Plommon och penicillin...ingen konst...)

Jag - en surdeg?

Vad jag retar mig på människor som går på gång/cykelvägen med hundar som de har springande i hundra meter alldeles för långa koppel över hela jävla cykelbanan, från sida till sida...och när man plingar (högt och irriterat för man har ju ingen lust att cykla över kopplet) så trycker de på "veva-in-knappen" och både hund och husse/matte ser förnärmade ut. "En cyklist, men va fan...". Gå i skogen för h---e!

Oj, det var dagens urladdning det...Kanske man blir sån när man har umgåtts med en surdeg hela morgonen (Inte sambon, en riktig surdeg, mitt lilla husdjur som jag har matat) ;)

Jag är egentligen ingen negativ person utan försöker se livet från den ljusa sidan, inte från den mörka. Det är inte alltid enkelt och det är väl inte meningen heller. Men man lär sig. Försöka att ändra på det man kan (stöniga hundägare ;) och acceptera sånt man inte kan ändra på (typ att få långt, tjockt, lockigt hår :D ) och att inse skillnaden mellan dessa. Och det är där det svåra ligger...

Idag blåser det inte så mycket och inte regnar det heller (inte än, nej, som pessimisten skulle säga) ;)
Man kan leka en hel del med bilder i Photoscape, ett bra gratisprogram! Inte lika avancerat som Photoshop, men det finns tillräckligt mycket för att kunna sysselsätta sig många timmar!

Dagens citat:
Livet är en sexuellt överförd sjukdom med 100% dödlighet
(Woody Allen)

24 augusti 2010

Frossräkor!

Ja, igår blev den av, den vunna räkfrossan på Båten! Jag frossade som en besatt i tre räkor :D Men det fanns en del annat också, lite stark räkröra, gott bröd och aioli! Sambon käkade desto mer räkor...
Sen fick man tårta också! Så inte var jag hungrig när vi gick därifrån precis..
Utsikt å ena sidan...solen försvinner in i diset. Det annalkande regnet från väst är på ingång.
Å andra sidan...ett av Karlstad citys nya hus. Gamla Domustomten med nuvarande restaurang Via Appia och dyra lägenheter.
Café Slussvakten är ett mysigt café i stan, en gammal slussvaktarstuga som rustats upp och har en härlig trädgård man kan sitta och fika i på sommaren.
Bäst att passa på att sitta ute och fika så länge det går...!
Ja, fästingar ska man inte leka med! Fast rockstjärna...han var med i proggruppen "Träd, gräs och stenar" på 70-talet...Och dödligheten i Borrelia är nog inte så stor heller, det är tydligen om man går i många år med den och inte får nån hjälp. Men konstiga symptom ska man alltid vara uppmärksam på. Det är svårt med sånt där, när man ska gå till doktorn och inte. Man vill ju inte vara en hypokondriker som springer i tid och otid med alla möjliga småkrämpor (yrsel tex) som egentligen inte är sjukdomar.

Men tidningarnas löp har en tendens att vilja skrämma upp människor:
vet du om din yrsel är (hjärntumör, gikt eller prostatacancer) osv, osv..
MEN man vill ju heller inte få höra att "hade du kommit tidigare så..."
Hm, kan vara svårt det där ibland.

Dagens ord:
Antibiotika: Läkemedel som stundom botar en förkylning nästan lika fort som naturen själv.
(Okänd)

23 augusti 2010

Hum, hum från Humlegår´n

Ja, den här blomman var tydligen för liten för tre humlor!
Liljorna blommar nu. Om det här hade varit en luktblogg så skulle den vita liljan ha dränkt in rummet med en öronbedövande vaniljdoft! Särskilt stark var den på kvällen, mmmm...
Skuggspel i augustinatten...Kanske kan man se en..älg? Eller en kanin? Eller en...?

Nu ska jag gå och försöka skaka bort mina kristaller i huvet igen :( Vaknade inatt av att det snurrade (och inget vin igår heller, nej) och det är inte kul, jag vågar knappt vända mig för jag är rädd att det börjar snurra igen. Men det går an när jag är uppe. Kanske är det de där kristallerna inne i balansgångarna igen. Då ska man böja huvudet kraftigt från sida till sida för att de ska "lossna". Uuu...yrsel är jobbigt :( men tydligen rätt vanligt och inget "farligt" säger doktorerna...Nähänä..

Dagens ord:
På ställen där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång
(Karin Boye) 

Fast jag håller inte med henne där...första natten borta sover jag inte bra!

22 augusti 2010

Kräftpest..nej, fest!

Jag kom iväg på kräftskivan på Västra Takene, Hammarö. Det blåste lika friskt som förra året! Och som tur var fanns det annat att äta än bara kräftor...
Vargtass:
 En liter hembränt,
2 lingon.
 OBS! Var försiktig med lingonen, det får ej bli för fruktigt!

Det fanns en hel del att dricka också om man ville. Men jag höll mig till min juice (duktig flicka!!)
Vargtass är en sorts snaps!
Min snaps...en 3,5% öl i ett snapsglas! Så kunde jag i alla fall vara med och skåla!
Den här sången kan bli hur lång som helst...tills nån tycker att det är dags att dricka ur! :D
Partytält är guld värt när det stormar på Hammaröa! Tyvärr hittade myggen oss i alla fall... Tur man var rejält påklädd!
Jag hittade SILESHÅR (klicka) på min upptäcksfärd runt stranden. Det är en köttätande växt. Jag tror inte att nån festdeltagare försvann under natten ;) Kanske dom äter kräftskal....? Eller förhoppningsvis mygg..
"När gäddera leker i vikar och vass och sola går ner bakom Sjöbloms dass, ja då är det våååår!"
Nej, nu är det ju höst..  Uhu...
Nu sjunker den under horisonten!
Himlen brinner över Vänern. Blåste gjorde det hela kvällen, dock. Jag kom hem vid tolvtiden, då hade jag fått nog av mygg, skrål och blåst. Men det var ju tur att det inte regnade!

Dagens ord:
Hemligheten med ett långt liv är att motionera, hålla sig sysselsatt och att inte dricka för mycket. Men inte heller dricka för lite!

21 augusti 2010

Stolpjakten del IIIXV lr nåt...

Ja, då var det dags för de här igen då...Friska Karlstads stolpjakt. Jag och Sofie slog våra blonda huvuden ihop idag och knäckte tio stycken (ej bokstavligen ;) Men det regnade och det är väääldigt blött i skogen, så nästa gång får det bli stövlar på! Jag har kollat noga så ingen fästing följde med mig hem...såna har jag fått nog av! Att vara Borrelia-damen kan kvitta ;)
Enligt väderprognoserna ska det bli rätt fint ikväll, dock. Undrar om man kan lita på dom bara? Sol och stjärnklar natt, ja det skulle vara fint. Jag ska nämligen på kräftskiva vid Vänerkusten och det vore trevligt om det inte regnade.
Förra året var det ganska fint, men blåsigt!
Inte min arm! Jag gillar inte kräftor, uhu...det luktar gott, men uäck, så pilligt. Jag är för bekväm! Haha!
Och inte ska jag bada heller...

Dagens ord:
Om jag någon gång ser en leende joggare så ska jag överväga saken.
(Joan Rivers)