Normandie del 3

Eftersom vårt svenska väder är en aning alldeles åt helvete växlande så kan jag sitta här och ägna mig åt reseberättelsen! Här nedan är den fina bussen vi åkte med och vår härliga guide Malin. 

På måndagen startade vi 07.30 med att styra västerut mot Ouistreham och bron som idag kallas Pegasus Bridge. 00.12 den 6 juni 1944 intog engelsmännen via glidflygplan denna bro.  

Huset nedan var det första som befriades av de allierade styrkorna. Idag är det en souveniraffär och damen som stod bakom disken såg ut att kunnat ha varit med och blivit befriad på D-dagen...

Originalbron står dock uppställd en bit därifrån, det är en kopia som man åker över idag, den är byggd 1994. 

En amerikansk soldat ifärd med att befria bron står utanför ett museum (och souveniraffär) Det finns otroligt mycket minnessaker att köpa om man vill. Även kopior av kulsprutor och dräkter och jag vet inte allt...lite makabert. 

Han nedan här har tydligen fått två fingrar bortskjutna. Eller bortpillade...

Stridsvagn: 

Och så vallmon, den går igen överallt här. 

Efter att ha kollat lite på bron så åkte vi vidare mot Omaha Beach, en av stränderna som invasionsstyrkorna gick iland på. Bloody Omaha kallas den också...Men först besökte vi en tysk krigskyrkogård vid La Cambe. 

Fem och fem i rader med jämna mellanrum stod de. Stumma stenkors och däremellan stenplattor med namn. Ofattbart och gripande. Fast vackert, som jag tycker att många kyrkogårdar är.  

Högt över alla kors vakade en sten...madonna eller nåt. 

Vi åkte vidare mot Sante-Mere-Eglise där det finns ett krigsmuseum (joho!) och där skulle vi också äta lunch. Ja, inte inne på museet då, tack och lov...

Här nedan är det ett par amerikanska skottar (tror jag) som åkt hit och kollat på alla saker som finns att beskåda. Och det var en hel del...Kuliga mössor hade de här herrarna i alla fall! 

Ett snapshot inifrån ett glidflygplan. Det var nog inte så kul att sitta där och inte veta var man landade...nedslaget kunde bli ganska abrupt! 

Själva museet var utformat som en stor fallskärm. 

Här är kyrkan i Sante-Mere-Eglise! Fin gammal stenkyrka. Hm...ser ni något ovanligt här? Det fladdrar något vitt där uppe till vänster...

Oj, där hänger det en fallskärmsjägare! Det var John Steele som var en av de amerikanska fallskärmssoldater som släpptes ner för att strida mot tyskarna. Han fastnade dock på kyrkans ena torn och blev hängande där i över två timmar.

Skadskjuten i foten spelade han död, annars hade de kanske skjutit på honom igen. Han blev tillfångatagen av en tysk soldat, men lyckades senare rymma från fånglägret och återförenades med sitt kompani. Nu hänger han som "staty" från kyrktornet.

Scenen är filmad och finns med i "Den längsta dagen" där han spelas av Red Buttons. 

Inne i kyrkan finns en glasmosaik som visar fallskärmsjägare som hoppar ner och som skyddas av madonnan. Lite annorlunda motiv i en kyrka...

Det fanns massor av såna här skyltar som visade vägen till de olika invasionsstränderna och andra platser från kriget. 

Det var inte så värst mycket vin i detta inlägg heller märkte ni kanske...men det kommer... 

Normandie del 2

 Det är så tråkigt väder idag så vi kan väl lika gärna åka vidare på resan! Vi åkte genom Belgien (vi sjöng då lämpligt nog "Som sommaren..." av Danielsson och Pekanini. Den börjar nämligen som så: "På resa genom Belgien så träffa jag en europe...", hihi.

Nåja, Belgien var snart passerat och vi kom till den franska staden Peronne där de har ett krigsmuseum om första världskriget. Det är inrymt i en gammal borg och är väldigt pedagogiskt upplagt, med information om före, under och efter kriget. 

Själva upprinnelsen till kriget var ju det berömda skottet i Sarajevo den 28 juli 1914, men bakgrunden är ju mer komplex än så. (Jag ska inte beskriva den här...ni får googla!)

I alla fall, Peronne ligger intill floden Somme där delar av västfronten var belägen. 

Inne på museet fanns det olika utställningar av kläder och andra tillhörigheter. Det plöjs fortfarande upp en hel del saker i den bördiga jorden runt Somme...

En vevgrammofon var tydligen med vid fronten! Även ett dragspel kunde vara bra att ha!

En lunchkorg. Antar att den var till för någon officerare. Vanliga fotsoldater hade det nog inte så flott...

Nedan delar av sådant som plöjts upp ur åkrarna:

Värvningsskyltar inför kriget, patriotismen flödade och i England delade unga kvinnor ut vita fjädrar till de män som inte bar uniform av en eller annan anledning. Denna vita fjäder symboliserade att männen var fega och "inga riktiga män".  

Och som alltid i krig så dör det en massa människor i onödan...vi åkte förbi mängder av kyrkogårdar. 

Men själva hade vi blivit hungriga och det var en lunch förbeställd. Eftersom det var nån sorts sallad så hade jag också beställt en. Vattnet som ni ser nedan bytte jag strax mot ett glas vin! Jag kom liksom på bättre tankar...

Efter denna lunch (jag orkade hälften) så åkte vi vidare mot Caen! Men först skulle vi över en liten bro...

Eeeh...den var ju inte så liten! Pont du Normandie, drygt 2 km lång och 214 meter hög! Hmm...jag vet inte jag om jag vill...men det var ju bara att finna sig i detta och åka med! Det var nästan som att flyga...jag gjorde som alltid när det är något läskigt, jag fotade febrilt! Det blev inga bra bilder direkt, men jag hade något att göra en stund.

 Floden Seine har sitt utlopp här mellan Le Havre och Honfleur.

Vid 19-tiden var vi framme i Caen och möttes av en fantastisk solnedgång! Vi checkade in på Hotel Kyriad som låg mycket centralt.  

Det var allt för denna gång. Det var ju inte så mycket vin i denna berättelse, men det kommer ;) Jag kan meddela att kameran jag hade med var min nya Panasonic DMC-TZ30, 20x zoom är det på och den har skött sig kanonbra!! Sen påpekade Gunnar att det jag kallade för svartkråka kanske är en RÅKA! Och det kanske det är...

Normandie del 1

 Ja, resan, ja. Vi började alltså vår bussresa i Karlstad klockan sju på midsommaraftonen. Vi fick se Örebro, Hova, Skövde (stan som ingen behövvde...), Borås, Varberg och sen Malmö! Det tog några timmar om man säger så. Vi lämnade ett soligt Värmland och mötte regnet i Götaland. Men sen strax utanför Malmö såg vi en blå himmel över havet och det blev jättefint! Det var inte så värst många restauranger öppna i Malmö denna fredag, men vi hittade Bishops Arms och kunde få lite mat. Sen blev det till att soooova!

En svartkråka i södra Sverige! De skulle vi få se fler av senare... 

På lördag morgon kom en buss från Scandorama och hämtade oss vid hotellet. Efter viss förvirring bland oss som väntade där vi enligt hotellet skulle vänta fick vi se bussen stanna på andra sidan kvarteret. Skånsk logik? Nåja, vi kom iväg till Öresundsterminalen där 42 andra glada medpassagerare väntade! Vår buss for iväg vid åttatiden och vår guide Malin berättade lite om hur resan skulle fortlöpa. Att bussen var från lilla Molkom gjorde inte saken sämre, inte heller att busschauffören var Karlstadbo! 

Färjan Rödby - Puttgarden tar c:a 45 minuter, det är dock inte lika billigt att handla som förr på dessa färjor. En massa mat finns det om man lyckas bli hungrig på denna korta överfart...det blev dock inte jag...

Sen for vi söderut genom Danmarks vallmobeströdda åkrar. 73 mil skulle vi åka idag, och vi hade ännu inte fått träsmak i arslet. 

I lilla Schönwalde i Tyskland var det lunch för de som önskade. Det gjorde inte vi (surprise? ;) utan vi fick en smörgås och en öl! 

Cigarettautomater fanns det här! Fast tyskarna är ju väldigt förtjusta i z....

Guiden Malin informerade oss noga om var det fanns toaletter utmed Autobahn när vi stannade för små raster. Dessa automatiska dass roterade toasitsen och desinficerade den. Tror jag att den gjorde i alla fall. Tur man inte satt kvar på den när den började rotera. Dessa toor kostade 0,70 Euro, det fanns också gratis toaletter, men de var oftast av enklare slag. 

Det här trodde jag först var en del av en rymdstation, men sen fick jag reda på att det "bara" var noskonen till en vindsnurra! De är rätt stora...och många. 

Efter att ha rullat både fort och låååångsamt (förbi Hamburg är det tydligen alltid köer) så kom vi fram till Bochum som ligger i Ruhrområdet. Där bodde vi på ett fint hotell. Tyvärr fick jag en allergireaktion deluxe! Jag hade köpt en fruktsallad på färjan (nyttig ska man ju försöka vara) och det var någon frukt däri som jag inte tålde. Det kliade i händerna...i gommen...sen blev jag rödflammig och prickig på hela överkroppen (och halva under...)  Nej, det blir ingen bild på detta... :D

Som tur var hade guiden Clarityntabletter med sig, så det fick bli en sån i stället för ett glas vin till maten :( Men prickarna försvann ganska fort efter att ha tagit den. Puh. Sens moral: Försök inte att vara nyttig! 

Liten hare utanför hotellfönstret! 

Det blev en tidig kväll (allergin gjorde mig trött också), men nästa morgon var jag pigg och efter en stor frukostbuffé åkte vi vidare mot Frankrike! Drygt 70 mil till skulle avklaras...och vi skulle besöka Peronne som ligger i närheten av floden Somme, där många slag utspelade sig under första världskriget. 

Floden Elbe! Större än Klarälven...

Många kärnkraftsverk åkte vi förbi...

Vackert väder i Tyskland var det! 

Ingen tvekan om vart vi ska...

I nästa del blir det lite krig, lite fred, lite mat och lite mycket vin! Jag måste gå igenom lite fler bilder först...jag tog ungefär 600 bilder på 500 mil!