18 augusti 2010

Boktips!

 Denna bok är annorlunda. Fast den har mycket av sånt jag tycker om: Gravar, kyrkogårdar, knepiga relationer mellan familjemedlemmar (här tvillingpar), död, vålnader och längtan.
Men detta är ingen "skräckbok" och den är heller inte otäck mer än på ett krypande, stegrande sätt.

När Elspeth Noblin dör av cancer skänker hon alla sina tillhörigheter och sin vackra lägenhet till sina systerdöttrar, enäggstvillingarna Julia och Valentina. Mycket snart får de kontakt med de besynnerliga grannarna i det gamla huset - från den trevlige korsordsskaparen med tvångssyndrom som bor ovanför dem till mosterns mystiske älskare som lever i våningen under. Men den som påverkar tvillingarna mest är deras döda moster. Hon tycks varken vilja lämna lägenheten eller flickornas liv i fred?


En djupt fascinerande berättelse om kärlek och identitet, om hemligheter och systerskap och om en längtan att få leva - också efter döden. (från Adlibris)

Denna bok kommer att leva kvar länge i min själ. Jag hoppas att det blir en bokcirkeldiskussion om den. Det vore intressant! Hur mycket ska man offra för att få igen sin själs älskade. Om det skulle vara möjligt. Ja...det är frågan...

Nu ska jag röja lite i mina garderober...det behövs ibland!
Regnet håller sig borta, det stänkte lite i morse, men nu är det varmt och fuktigt ute bara.

Morgonens ord:
Tro på ett liv efter döden? Jag tvivlar ju redan på ett liv här och nu..
(okänd)

5 kommentarer:

Fröken M sa...

Nä, nu är det ju helt plötsligt strålande sol ! det svänger fort måste jag säga ! En kopp kaffe till, sen ska jag ta med viggo och gå å hömta bilen på C´s jobb. Det blir ingen jätte promenad, men vi kommer i alla fall ut en sväng innan vi ska på föräldra grupp =)

Anonym sa...

Ja nog kan levern bli glad..jag skulle inte dö av att ta tio dagar utan vin jag heller:)

Den boken vill jag läsa!!

Ha det gott i fukten..kramen Ninni

Lill-Ingrid sa...

Hoppas din rygg är mindre röd och irriterad.
Tack, för boktipset! Hoppas den finns i ljudbok också.
Ha det bra!
Ingrid

soffie sa...

å du den vill jag med läsa,
hoppas du är bättre nu !
kram

Sjukling sa...

Jo, jag överlevde min borelia men om jag överlever min dunderförkylning är ännu oklart....
40 graders feber, en strupe som inte kan svälja, ur näsan rinner något klart och vattnigt och i bronkerna bubblar det av något som vill komma upp. AJ,AJ!
Denna förkylning fick jag av mina barnbarn. Barns bakterier är extra starka så ser du en unge med snor i näsan, SPRING! Aldrig mer hälsar jag på dom när de snörvlar!

Din borelia är snart ett minne blott men för säkerhets skull köp dig en grodmansdräkt för kommande naturvandringar i skog och mark!