Jag ska berätta lite om 1964, året jag började andra klass och var således åtta år. Nästan. Jag är ju född i november och var bara sju och ett halvt år på sommaren 1964. Min mamma städade på byggen som det hette, alltså städade rent efter att ett hus var nybyggt. I ett radhus på Ringvägen i Fristad skulle det flytta in en familj med mamma, pappa och två barn. Det ena barnet var en flicka som hette Eva och var åtta år (för hon hade redan fyllt det i januari). Min mamma sa att hon hade en flicka hemma i Evas ålder och de kunde ju leka ihop!
Sagt och gjort, vi lekte...och vi lekte...och tyckte nog att vi hade ganska kul ihop! Vi fick börja i samma klass i tvåan och även om vi skilde oss åt en del både till utseende och humör (Eva var liiite spralligare än jag var om man säger så ;) Men åren har gått och vi har hängt ihop genom otaliga äventyr! Nästan aldrig varit ovänner heller. Endast en gång har Eva fått se att jag kunde bli arg! Det var när hon hade kastat koskit på mig i en hage ;) DÅ blev jag arg!
Visst är vi oss lika! Eller lika olika i alla fall! :D Mörk och ljus!
Detta måste vi ju fira! Men hur? Jo, vi bestämde att vi skulle mötas ungefär halvvägs från Borås och Karlstad, och var blir det? I Skövde!
Boulognerskogen började vi att trava runt i. Det gick rätt...fort. Den var inte så stor.
Skövdeborna har sinne för konst! Eller inte...beror på hur man ser det!
Vi hittade till Stadsmuseum som dock låg lite underligt, på ett industriområde utanför stan. Men det var gratis och gratis är kul! Själva museet bestod mest av massor av gamla saker (jaja, det är ju det museum består av) från förr i tia!
Här träffade jag på en konserverad dam från 40-talets Skövde! Ja, jag är rätt konserverad själv också ;)
Och inredningen från ett jättefint gammalt konditori! Juhlins tror jag det hette. Vi ville ha kakor! Alla! Men det hade stängt för rätt många år sen...
Många gamla saker som sagt var. Här är en äldre variant av locktång! Haha!
S:ta Elin är Skövdes skyddshelgon!
Här är hon! Till vänster alltså. Till höger ser ni S:ta Eva som är Borås skyddshelgon. Eller...nästan i alla fall.
Det var varmt i Skövde så vi sökte oss mestadels till skugga.
Här är ett av husen runt Helensstugan, de enda huset som är kvar efter branden i Skövde 1759. Helensstugan är ett borgarhus från början av 1600-talet och är ombyggt en del sen dess.
Här sitter vi på trappan och försöker visa våra respektive presenter till varandra!
Ja, det var en kul resa! Jag hade faktiskt aldrig varit i Skövde och det fanns otroligt många affärer där! Vi lyckades bli ovän med en fylltant som tänkte sno en kasse med kläder som vi hade hittat! Den (kassen alltså) lämnade vi in i affären och senare ringde en kille som hade glömt den och tackade så mycket för att vi hade lämnat in den! Tja, sådär är det alltid när vi två är någonstans, det är inte tråkigt om man säger så ;)
7 kommentarer:
Så trevligt med en sådan gammal vän ,fast hon ser ju väldigt ung ut ska jag väl tillägga ,fin dag ni hade ,kram Nette
Jojo, ung och vacker....det va längesen!
Skövde var inte så tokig som stad, centralt alltså.
Dagen blev verkligen stundom galen
med många goa skratt!
Tackar för fiiiiin present!
Visst ser man vem som är vem! Ni har båda likhet med er själva från förr...
Kul att träffas i en stad som båda inte varit i förr och uppleva den tillsammans!
Vad roligt att se Skövde genom dina ögon!
å vad häftigt och att ni fortfarande har kontakten va trevligt ni hade:)
Så herlig å lese om vennskap og "gamle dager", i 1964. Fine bilder! Ta godt vare på vennskapet.
Takk for kommentar hos meg. Og jeg skrev om 1954... Kanskje kommer du en dag hit jeg bor? Hvem vet? Nå har du vært i Oslo, så kanskje...
I morgen skal jeg til Molde igjen. Molde International Jazzfestival åpner i morgen og jeg vil være med på street parade. Med kamera, så det blir nok et nytt blogginnlegg.
Ønsker deg en fin uke!
Men åh vilka härliga bilder och va fina ni är !! Att man kan "hålla ihop" sådär i så många år är få förunnat så det är verkligen väl värt att vårda !!
KRAM
Det måste vara så-å-å KUL att ha kvar vänskapen med någon som man känt sen man var barn!! :-) Jag lekte mycket med en av mina kusiner när jag var liten (och långt upp i tonåren också, förresten!) men sen tog livet lite olika vägar med oss och hade det inte varit för släktskapet är jag rädd att vi nog hade tappat kontakten helt och hållet med varann... Nu träffas vi åtminstone nån gång då och då - och det är alltid lika roligt att minnas gamla tider (och bravader!!) tillsammans! :-D
Skövde har jag bara rest igenom - ser ut att vara värt ett stopp!!
Ha det gott!!! :-)
Skicka en kommentar