Det var en gång...

I den stora skogen stod en liten gran och mådde bra, den hade nyss gått in i sin vinterdvala och alla småkrypen hängde lite slött i grenarna och gungade fram och tillbaka. "Åh, vad skönt att få vara här ute i skogen i tystnaden och friden" tänkte den. Då fick den höra röster som närmade sig: "Kolla på den här och den här...!" Granen försökte hålla sig tyst och stilla så de inte skulle se den. Syns man inte finns man inte, tänkte granen. Men tyvärr fick en människa syn på den och ropade: "Åh, vilken söt liten gran, denna vill jag haaa!" Ett par snabba sågningar och så var granen klar att börja sin resa till stan för att om ett tag få sig påhängt glitter, en chokladkotte (från 1956), några gamla spröda julgranskulor och en del smällkarameller. Och en ljusslinga. Vad den tycker om detta får man kanske aldrig veta...