Memento mori..

Efter att ha köpt en påse skorpor så började jag tänka på min mammas jästpulverskorpor som hon alltid bakade. Jag har faktiskt inte bakat de här själv (!) utan bara varit med och delat dom..Så det var bara att sätta igång. Receptet..var fanns det..leta, leta. Till sist hittade jag det i den gamla kokboken. Lilla mamma hade ändrat lite på det tydligen...

Lägg märke till att det heter JÄSTPULVER här, inte bakpulver...Degen blev lite lös, men den gick att forma till små bullar i alla fall. Men GOD UGNSVÄRME? Vad är det? Och hur länge? Jag satte ugnen på 225 grader och gräddade dom i 12 minuter. Sen skulle de klyvas, medan de voro varma! Så det var bara att sätta igång med klyvningen. Och DET är jag bra på. ;) Sen ska de få färg i ugnen och sen torkas.

Jag har faktiskt inte ätit nån än...det tar lite tid det här. Dessa ska man doppa i kaffe för att de ska bli allra godast. Men det är viktigt hur länge de doppas! För länge - gegg. För kort tid - hårda. När jag var liten var jag fulländad i konsten hur man doppar en skorpa! Jag får försöka mig på en i morgonkaffet nu då ;)

Gårdagskvällen var ju alldeles...alldeles...underbar! Varmt och vindstilla. Så jag cyklade ner till stan och for runt lite och passade på att njuta av sommaren. Här är Karlstads nya cykelbro (högst upp) och en dykdalb och några bilder på kanalen igen. Fast från en annan bro...

Gamla kyrkogården på Norrstrand. Det finns många kulturgravar där, bilden längst ner till höger är en sån, men jag vet inte vem som ligger där. Det är lite svårt att se texten trots att mossan gör sitt bästa för att framhäva bokstäverna. Och tänk att trotjänarinnan Hanna fick följa med sitt herrskap ända in i döden! Det är lojalitet det! ;) Hon kanske passar upp på dom än...

(Handhållen kamera i 14 sekunder är inte att rekommendera för bra bilder ;)

Läs mer här

Stjärfallsspaning! Jorden befinner ju sig just nu i en meteorsvärm som heter Perseiderna och är årligen återkommande. Man skulle kunna se den i nordväst. Vi väntade till klockan var halv tolv och det var tillräckligt mörkt. Ute på ängen stod vi med ansiktena upp mot Karlavagnen och väntade...först kom en helikopter...men sen! Sviiish! Några stjärnfall såg vi i alla fall! Det är nog lite för mycket lampor för att kunna se alla, men de mest ljusstarka såg man! Det ska gå att se dem i kväll också. Om det är klart väder vill säga. 

Morgonens citat:

Du kan inte räkna dem alla, sägner och sånt man hör,

det sägs att en stjärna ska falla var gång när en människa dör...

(Nils Ferlin)