Hembakat!

"Att du ôrker stå å knö i dessa degera" säger väninnan M till mig. Och lilla E säger att hon måste varit bagare i sitt förra liv så det är därför hon slipper att baka i detta livet. Men jag älskar att baka! Det är en slags terapi liksom "att knö i degera". Men vi äter inte så mycket kakor i detta hushållet så ibland ger jag bort till dom som vill ha. Och det vill dom! Recept däremot har jag väldigt svårt att gå efter, det är mitt anarkistiska jag som kommer fram. Här ska ingen styra mig!

Hembakat bröd skyltar en del affärer med. Jag har lust att gå in och fråga vem i personalen det är som har bakat detta hemma, och om livsmedelsverket har godkänt detta? Det ska väl vara nån slags "bullmamma"-stämpel över den reklamen. Men lite missvisande, ja.

Och jag håller med Marie-Antoinette: Om folket inte har bröd, så kan de väl äta bakelser?