Jag trodde inte jag påverkades av att läsa läskiga böcker längre, men det gör jag tydligen med en viss fördröjning. För några dagar sen läste jag Joe Hills bok Vålnader, en novellsamling med en del riktigt kusliga historier, tex den om Uppblåsbare Art, en pojke som lider av en ovanlig sjukdom, han är nämligen helt uppblåsbar! Han går i skolan, men kan inte prata utan kan bara meddela sig genom att skriva (med färgkritor, pennor är farligt spetsiga...). Det låter väl som en dokumentär värdig kanal 5?
Nåväl, jag har drömt riktigt otäcka drömmar om gravar, om att jagas (dock av polisen, inga vampyrer...frågan är vilket som är otäckast...) Men boken var läsvärd, riktigt spännande. Mr Hill är son till Stephen King, och det märks lite på sättet att berätta, fast han pratar inte sönder sina böcker som pappa har en tendens att göra.
2 kommentarer:
Inte ens jag kan läsa om otäcka saker och absolut inte kolla på nån läskig film. Numer är det liksom en fördröjning på drömningen, den kommer efter några dagar. Jobbar månd o tisd men sen är jag hemma tills 7 jan. Vi får väl ta och ses vetja.
12nov
Ja! Det får vi göra! Vi hörs per fån efter jul!
Det har nog med åldern att göra den dära drömfördröjningen...hm. Ska prova med nån läskig film nån gång och se vad som händer...
Skicka en kommentar