Normandie del 3

Eftersom vårt svenska väder är en aning alldeles åt helvete växlande så kan jag sitta här och ägna mig åt reseberättelsen! Här nedan är den fina bussen vi åkte med och vår härliga guide Malin. 

På måndagen startade vi 07.30 med att styra västerut mot Ouistreham och bron som idag kallas Pegasus Bridge. 00.12 den 6 juni 1944 intog engelsmännen via glidflygplan denna bro.  

Huset nedan var det första som befriades av de allierade styrkorna. Idag är det en souveniraffär och damen som stod bakom disken såg ut att kunnat ha varit med och blivit befriad på D-dagen...

Originalbron står dock uppställd en bit därifrån, det är en kopia som man åker över idag, den är byggd 1994. 

En amerikansk soldat ifärd med att befria bron står utanför ett museum (och souveniraffär) Det finns otroligt mycket minnessaker att köpa om man vill. Även kopior av kulsprutor och dräkter och jag vet inte allt...lite makabert. 

Han nedan här har tydligen fått två fingrar bortskjutna. Eller bortpillade...

Stridsvagn: 

Och så vallmon, den går igen överallt här. 

Efter att ha kollat lite på bron så åkte vi vidare mot Omaha Beach, en av stränderna som invasionsstyrkorna gick iland på. Bloody Omaha kallas den också...Men först besökte vi en tysk krigskyrkogård vid La Cambe. 

Fem och fem i rader med jämna mellanrum stod de. Stumma stenkors och däremellan stenplattor med namn. Ofattbart och gripande. Fast vackert, som jag tycker att många kyrkogårdar är.  

Högt över alla kors vakade en sten...madonna eller nåt. 

Vi åkte vidare mot Sante-Mere-Eglise där det finns ett krigsmuseum (joho!) och där skulle vi också äta lunch. Ja, inte inne på museet då, tack och lov...

Här nedan är det ett par amerikanska skottar (tror jag) som åkt hit och kollat på alla saker som finns att beskåda. Och det var en hel del...Kuliga mössor hade de här herrarna i alla fall! 

Ett snapshot inifrån ett glidflygplan. Det var nog inte så kul att sitta där och inte veta var man landade...nedslaget kunde bli ganska abrupt! 

Själva museet var utformat som en stor fallskärm. 

Här är kyrkan i Sante-Mere-Eglise! Fin gammal stenkyrka. Hm...ser ni något ovanligt här? Det fladdrar något vitt där uppe till vänster...

Oj, där hänger det en fallskärmsjägare! Det var John Steele som var en av de amerikanska fallskärmssoldater som släpptes ner för att strida mot tyskarna. Han fastnade dock på kyrkans ena torn och blev hängande där i över två timmar.

Skadskjuten i foten spelade han död, annars hade de kanske skjutit på honom igen. Han blev tillfångatagen av en tysk soldat, men lyckades senare rymma från fånglägret och återförenades med sitt kompani. Nu hänger han som "staty" från kyrktornet.

Scenen är filmad och finns med i "Den längsta dagen" där han spelas av Red Buttons. 

Inne i kyrkan finns en glasmosaik som visar fallskärmsjägare som hoppar ner och som skyddas av madonnan. Lite annorlunda motiv i en kyrka...

Det fanns massor av såna här skyltar som visade vägen till de olika invasionsstränderna och andra platser från kriget. 

Det var inte så värst mycket vin i detta inlägg heller märkte ni kanske...men det kommer...