13 februari 2013

Gå genom tysta skyar...

ville Dan Andersson göra. En dag som idag vill jag också "vandra i vita nätter, tills jag funnit min faders hus..." Det var min systers favoritdikt och jag gissar att hon en dag som den här, när hon skulle fyllt år, kanske sitter och väntar på mig, sin lillasyster...Jag har i alla fall köpt en trisslott som jag snart ska skrapa...Tårta klarar vi oss utan...


Systerbrist

Jag saknar dig så, det var länge sen sist,
jag lider av saknad och systerbrist.
Jag önskar jag kunde få höra din röst
ett sms skulle nog ge mig tröst
där det står ”ja, kom upp på en kaffe och fika
köp med dig nåt gott så delar vi lika”
Jag gör allt du ber om, jag ger dig min kärlek,
att bara få vara en stund i din närhet
Men nu det är försent, den tiden är slut
att vänta på att det ska bli som förut
Jag saknar din vishet, din känsla för livet
du tog aldrig något som helst för givet
Du visste att tiden var utmätt och klar
och ville att jag skulle leva kvar
Men du lever kvar inom mig trots allt
mitt hjärta är med dig, fast här är det kallt.

5 kommentarer:

soffie sa...

så vackert du skriver å saknaden måste var knepig jag har ju alla mina kära vid liv än så länge å ibland brukar jag tänka tanken att det bästa vore att dö först för då slipper man sörja !kramen

mammakero sa...

Så vackert diktat. Systerbrist, jag förstår att man kan känna så. Det ser jag att mina döttrar har emellanåt (kanske inte nu när den älsta flyttat hem igen). Själv har jag länge lidit av den bristen, det trots att mina systrar (hel och halv) lever i allra högsta välmåga- utan mej.
Kram!

Nonne sa...

Å så vackert. Men tyvärr gör sorg o saknad smärtsamt o obotligt ont! Tiden läker alla sår men ärren sliter o drar obevekligt genom livet. Vi tänker och önskar att livet kunde vara annorlunda, men livet e grymt. Vi som e lämnade kvar lever på hoppet om att allt har en mening och att vi ses igen på annan plats. STOR Kram

södertö sa...

Så fint, de som levt finns inom oss som du skriver och kanske ser oss om det finns en annan plats???
Vem vet...nog tror jag att dom då också emellanåt får sig goa skratt åt våra tillkortakommanden
här på vår planet!

AnnaKK sa...

Så fint - och idag på alla hjärtans dag så behövs det då verkligen inga rosor eller chokladaskar eller nånting för att bedyra nån kärlek. För när den en gång har funnits - på det viset som mellan dej och din syster till exempel - så finns den för alltid, vad som än händer. Inte ens döden kan förändra det faktumet!

Kram - kram!!! :-)