Donaukryssning del 14, tror jag! Prag.

Jamen, då fortsätter vi väl lite på RESAN då! Dag elva åkte vi från Budapest till Prag, det var 51 mil buss. Jag tycker det är rätt trevligt att åka buss och sitta och titta ut på omgivningarna. Om man inte passerar en tunnel förstås, för då sitter jag och räknar tills vi kommer ut ur den. Om tunnlar tycker jag inte. Den längsta tunneln i Tyskland lyckades jag räkna till 269 innan vi såg ljuset i tunneln! Huuu...

Men, nu var vi i Prag och vi fick bo på Ambassadour Hotel, (mer om det senare) och på kvällen åkte vi med på en utflykt som innebar både mat och besök på de dansande fontänerna!

Bussen hade vissa problem att få åka fram till hotellet och hämta oss på kvällen, (vi blev stoppade av poliser som inte var särskilt förhandlingsbara...) så vi fick ta taxi till restaurangen som var belägen på en båt! Det finns en hel del såna här "Botel" i många städer i Europa. Det är alltså hotell på en båt...och en jättefin restaurang där inget hade sparats på inredningsdetaljerna som gick i guld och trä.  

Mums, mums...fläskfilé med god sås och potatis! 

Jaha, jättemätt blev man, och så kommer det in en sån här: 

En tiramisu...min favoritefterrätt! Vad göra? Äta förstås. Men jag orkade inte hela...

 Sen kom bussen och hämtade oss och vi fick åka ut en bit i utkanten av Prag till de dansande fontänerna. De heter Kriziks fontäner (det ska vara en massa tecken ovanpå r, i och z, men jag fixar inte det med mitt tangentbord :P) De är från världsutställningen i Prag 1891 och var då en fantastisk upplevelse. Det är de nu också, med musik och dansare som framför olika stycken. Numera är de dock datastyrda (ja, fontänerna, ej dansarna...) men för länge sen var det levande musik som gällde! 

Denna kväll var det Carmen som gällde! Rädda Carmen undan tidvattnet kanske... 

Showen började klockan åtta och redan efter en liten stund så började det mörkna. Det blev väldigt fina ljusspel när de olika fontänerna "dansade" i takt till musiken. 

"Ack, Carmencita, gör mig inte så besviken, jag tänker skaffa mig ett jobb uti butiken.." (Nej, det var ju Evert Taube :D

Solen går ner bakom Krizikis (har redan glömt hur det stavas...) fontäner! 

Sen åkte vi tillbaka med bussen in till Prag och hotellet. Vi fick gå av utanför hotellet denna gång, eftersom det inte syntes till några poliser (!). Kvällen var ljum och ett glas vin hägrade! 

Vi satte oss på en uteservering och väntade...och väntade...på att fånga servitörens uppmärksamhet. Men icke! Det var mer intressant att stå och prata med sin kollega än att servera oss. Då fick det vara, och vi gick till en annan restaurang. Där gick det bättre, och vi beställde varsitt glas Rioja! När de kom in var det jättestora glas! Och välfyllda...men vi hade inte bråttom och lyckades dricka upp till slut.

Jag tittar djupt i glaset...och det var inte så svårt, så stort som det var! 

Prags slott syns på avstånd! Åskan låg på lur, men det blev som tur var inget regn just över Prag denna kväll. 

Här bodde vi, i detta fina hus! Det låg längst ner på Vaclav torget. 

Rummet kunde man inte klaga på heller precis...kristallkrona i taket och bord och stolar...När skulle man ha tid att sitta vid dem? Nåja, det kanske finns de som bor mer än en natt på detta hotell...Lägg märke till den fina ordningen i rummet! Fotot är taget innan jag öppnade min resväska...då ser det inte lika tjusigt ut! Jag har en förmåga att sprida ut saker omkring mig på hotellrum...

Annat tjusigt hus: 

Och som vanligt fick vi rummet längst bort i korridoren...men det gjorde inget, tur att man är ung och rask! 

Ja, det var Prag by night. I nästa avsnitt kan ni få följa med på Prag by daylight! Om ni vill ;)