Jag är med!

i VF:s fototävling! I papperstidningen idag är min bild med, och från och med måndag kanske den är med i bildspelet som de har på webben. Kulkul. Tävlingen heter "Livet värt att leva" och det är inte helt lätt att hitta en bild som visar varför livet är värt att levas. Det är klart, det finns väl många anledningar, folk har katter och hundar och små och stora barn, en snäll man kanske, eller andra människor runt sig som man tycker om. Men sen då? Jag försöker att tänka lite djupare, på de små sakerna som gör livet värt att leva. De man kanske tar för självklara, men om man inte hade/såg dem så vore livet gråare. Tänk själva. Vad gör livet värt att leva egentligen?

Äntligen!

Köttbullemacka, mmmm!

Nya dataglasögon, så jag slipper sitta och böja på huvudet och få ont i nacken framför datorn här :)

Nyklippt träd! Men dom har glömt några pinnar uppe till höger!

Grodor o sånt

Alltså, jag kan inte låta bli att kolla på dödsannonser...de kan vara fascinerande och jag undrar ofta över tanken bakom med val av motiv och dikt och så. Idag såg jag i DN en liten GRODA i en dödsannons. Och det var ingen ung person utan ganska gammal man. Då undrar jag varför man väljer en groda? Var mannen med i någon grodbevaringsförening? Eller folkdanslag (små grodorna...) eller hade han varit grodman i unga dar? Det är sånt man aldrig lär få reda på, men undrar gör jag ju...

BOLT

Filmen BOLT om den vita "superhunden" var en riktig höjdare. Hamstern Roffe och katten Strumpan och de något förvirrade duvorna var också härliga karaktärer i filmen. Filmen inleds med några riktiga actionscener och Bolt som räddar sin matte med superskall och bränn-blickar. Sen kommer snart Bolt ut i verkligheten och upptäcker att han är en vanlig hund! Men han har ett stort fan i hamstern Roffe som har följt Bolt på TV inifrån sin hamsterboll. Att hitta tillbaka till Penny är inte lätt men de tre djuren kommer varandra närmare på vägen. Och livet kan vara gott att leva även utan superkrafter. Ja, nästan bättre...

Det var inte mycket folk i salongen, förutom vi fyra som gick tillsammans kom det ett par till. Men ute var det ju en strålande vårsol som mötte oss. Kanske inte många vill sitta inne i en biosalong då?

Dagens mode-nej!

Fet tonårstjej+midjejacka+lågt skurna jeans= NEJ! Råkade sitta snett bakom en sådan på bussen och jag ville inte se halva hennes arsle! Känner dom inte att det drar? Fram för Gul&Blå-jeansen igen, de med midjehöga skärningar ;)

Sortera mera!

Sopsortering. Hur svårt är det egentligen? Här på Bellevue har vi haft det systemet ett par månader nu och jag tycker det är lätt som en plätt att slänga matrester i en liten papperspåse och brännbart i en annan påse. Sen bär man ut sin lilla bruna papperspåse till en tunna som står på sopgården. Men - nu kommer det svåra (enligt en del tydligen). Man ska bara slänga papperspåsarna i tunnan. När jag slängde mina sist så låg det några PLASTPÅSAR där! Hur tänker folk egentligen? Är det nån slags civil olydnadsprotest eller bara vanlig slöhet/dumhet? Vill man inte sopsortera så kan man väl låta bli då och slänga allt i bränn-containern i stället. Suck - jag blir så trött på människor som inte tänker längre än näsan räcker...kommer jag på plastpåsemarodören så ska jag be han/hon köra upp sina plastpåsar någonstans...grrrr!

Dagens pseudonyhet

Vickans och Daniels förlovning och kommande bröllop. Gäääsp! Extra rapport stod det när det var VM i skidor, jag trodde det hade hänt något allvarligt i världen och så visade sig det vara detta...

Våga vägra semlor!

Ja, idag är det alltså FETTISDAGEN, som uttalas fet-tisdagen och inte fettis-dagen som jag såg på en skylt en gång, haha! Men fettis-dagen passar ju rätt bra för det är ju den sista dagen man får äta animaliskt fett om man ska fasta...men var semlorna kommer in just denna dagen har jag aldrig förstått. Semlor är för mig två deciliter hårt vispad grädde som man tar bort en liten slatt av och stoppar in lite bröd och mandelmassa, sen ett litet bröd som mössa och en herrans massa pudersocker ovanpå. Det måste vara minst 3000 kcal i en semla ;) Ja, jag ska då inte äta nån idag, det kanske ni har förstått, men ni som gillar semlor, jag tycker om er i alla fall!

Karin Fossums bok är redan utläst, den var inte som någon vanlig polisroman och polisen Seijer fick hålla sig i bakgrunden ganska mycket. Men den var spännande och rekommenderas!

På väg ut ur dimman igen...

Nej, nu slutar jag ta hostmedicinen, vet inte om den hjälper. Jag blir mest dåsig, men det kanske är meningen, då glömmer man att hosta? Jag fick ett annat råd från L igår: "Men sluta hosta, bara!!" I natt har det gått lättare, faktiskt, jag hörde hennes röst så fort jag vågade mig på ett litet *host*, och då slutade jag ;)

Har t.o.m varit på bibblan, kära bibblan. Hämtade Fossums nyaste, Den onda viljan, och började läsa den redan på bussen. Än så länge verkar den bra. Slutna rum blev jag tipsad om från A och den verkar också jättebra. Carl-Johan Vallgren är ju aktuell med sin nya Kunzelman vs Kunzelman och den fanns inne på snabblån, men en vecka för den tjocka boken? Näe, inte ens jag orkar med det tror jag. Hans förra, Den vidunderliga kärlekens historia tyckte jag var bra, så jag har förhoppningar på den här också. Sen får man tycka vad man vill om herr Vallgren i kulturcentrat.

Narrhuva har jag nu planterat rizomerna av och hoppas på att de börjar komma upp snart!

And the winner is...

JAG! I kväll har jag haft en nära-livet-upplevelse och hallucinerat om köttbullssmörgåsar (mmm, tekaka med köttbullar i små skivor och lite rödbetssallad och en persiljekvist...) Tyvärr fanns det inga sådana hemma men barkis med ägg är inte dumt det heller. Dundermedicinen Coccilana har haft en positiv inverkan på mina luftrör så nu kan jag andas utan att hosta hela tiden. Sen blir man lite dåsig av den också och det är inte helt fel om man behöver sova...

Väntar med spänning på att kunna gå ut för då ska jag hämta Karin Fossums senaste bok på bibblan. Jag gillar att läsa hennes deckare med Konrad Seijer i huvudrollen. Stuart MacBride har kommit med en ny också och Minotaurserien är ju en stor favorit...

Tack alla ni som lämnat uppmuntrande kommentarer i min kamp mot de onda "planet-influenserna" :) Kosmisk påverkan är inte att leka med...

Rond ett - segrare virusarna

Första ronden vanns av virusarna...jag fick krypa till korset med min lilla vita näsduk och kapitulera. Inte sovit mycket i natt heller pga att dom har haft fest i mina luftrör. Men NU! har jag införskaffat dundermedicin från fru doktorn! Fördelen (nåja) med allt detta soffande är att jag tittar ovanligt mycket på tv och det är inte bara skräp som sänds, utan en massa dokumentärer om minor i Danmark och advokater i det gamla Rom. Av skadan blir man vis heter det ju...

Ska skriva om nåt annat så snart jag orkar engagera mig i omvärlden lite mer...jag lovar!

Nu är det krig!

Ja, om det inte räcker med vanlig influensa så får man "gynnsamma planetinfluenser" också! Det låter som något som Mia i Tabitha-tappningen skulle kunna säga på bredaste värmländska: "Näe, nu har ongera gått å fått såna dära planetinfluenser också, jäddra skit, alltså" Men nu är det krig mot virus-uslingarna! Den vita näsduken tänker jag endast använda vid absolut kapitulation! Men det ska bli dom som får vifta med en liten näsduk, för nu vill jag inte ligga i soffan längre. Det är så trååååååkigt!

Men den överraskande inbjudan stämde ju fantastiskt bra :)

Alive!

Ja, jag lever fortfarande...fast mycket mer än att hasa runt orkar jag inte göra. Fick igår ett direktadresserat reklambrev från nån "gå-ner-i-vikt-firma". Ha! Jag tror inte jag behöver det just nu. Influensa-metoden fungerar bra. Fast inget att rekommendera.

För övrigt anser jag att Kartago är ett ypperligt förlag och bör bevaras!

Stans godaste (enligt min mening) Cesarsallad finns på Woolpack Inn! Jag vill orka äta sånt här igen snart! Buhu!

Influensa de luxe

Ja, inte var det nån influensa light som jag trodde, utan grande de luxe-varianten...nästan 40 i feber i natt. Men har petat i mig lite mat och kanske är jag lite piggare i morgon. Roligare än så här blir det inte idag! Godnatt. Jag orkar inte ens läsa :(

Fever...

Host, host...fryyyyys, ja så känner jag mig nu! Ville bara dela med mig till er! Jag brukar väldigt sällan ha feber men nu har jag haft det till och från i över en vecka...börjar bli jobbigt att frysa, svettas (ja, jag kan tydligen svettas...då fick jag reda på det...) och ha ont i huvudet. Diagnos, någon? Influensa light? Datavirus?

Förresten, jag såg en mycket speciell bild i en dödsannons i DN idag. Det var en - SEMLA! Och nej, han hette inte Ture Sventon. En annan gång såg jag något som jag först inte förstod vad det var...kan man ha en komocka i en dödsannons...? Men sen kom jag på det! Det var en KANELBULLE! (Hoppas jag...) Allt detta började på nyårsafton 1977 då en blomma dök upp i en dödsannons, innan dess var det endast kors som gällde. Symboler som kan väcka anstöt, ex. nazistsymboler är förbjudna.

Men en semla...?

Alla hjärtans dag

Precis som förut

av Nils Ferlin ur diktsamlingen Goggles

Mitt hjärta, sa jag, var ditt.

Ditt hjärta, sa du, var mitt.

Och vackert du tyckte det lät

att gråten var min när du grät.

Så bytte vi ord och rim.

Klokt gifte du dig till slut.

Och jag har procent av Stim

Och lever precis som förut.

Detta är faktiskt äppelblommor i vardande!

Här har de kommit en liten bit till på väg! Spännande ska det bli och se om de orkar slå ut!

Språkpolisen slår till!

Jag kunde inte låta bli att gå in i en modebutik mitt i city och påpeka att det stavas inte "kläning", "skinjacka" eller "leggins". Suck. Varför är det så svårt att dubbelkolla skyltar innan de sätts ut i skyltfönstren. Jag ryser när jag ser sådant. Sån är jag...

Extremväder i världen

Då kan jag inte låta bli att tänka på "Bad moon rising" av John Fogerty. Passar otäckt bra till det som händer omkring oss.

I see the bad moon arising.
I see trouble on the way.
I see earthquakes and lightnin.
I see bad times today.

Chorus:Dont go around tonight,
Well, its bound to take your life,
Theres a bad moon on the rise.

I hear hurricanes ablowing.
I know the end is coming soon.
I fear rivers over flowing.
I hear the voice of rage and ruin.

ChorusAll right!

Hope you got your things together.
Hope you are quite prepared to die.
Looks like were in for nasty weather.
One eye is taken for an eye.

Ja e så trött på vintern, tralala!

Denna står nu i källaren och övervintrar (alternativt har dött). Ska gå ner och se om det går att få liv i den. Annars blir det till att köpa en ny. Snowflake heter den. Passande namn vid den här årstiden...

Mitt favoritträd i Stadsträdgården: ett glanskörsbär! Helt underbar att gå och klappa ibland.

Smekträdet mitt...

Bellman i Sydafrika!

I boken ”Krucifixet i Monpondo” berättar Jonathan Freud en märklig historia om en svensk missionär, Hans Akselius, som blev sänd till Zululand i Sydafrika i slutet av 1800-talet. Där verkar han ungefär som Hans Alfredssons ”Pastor Jansson”, super, svär och för ett himla väsen. Författaren bor själv tidvis i Monpondo och kommer i kontakt med Akselius gärningar genom att han hör talas om en by där de dricker snaps och sjunger Bellman. På svenska!

Historien övergår till att bli en berättelse om Akselius, levandegjord och väl skildrad. En hel del brev är bevarade och detta gör det möjligt att följa i missionärens fotspår. Boken varvas med skildringar av Sydafrikas historia, vilken är kantad av blod och svek.

Mycket intressant bok om zulu-folket, om att tro och om att tvivla på Gud eller på Unkulunkulu (same, same, but different...)

Yvonnes guide till galaxen

Jag har skrivit om den förut den här sidan, men ibland är det så fantastiska bilder att man baxnar. Jag tror aldrig att jag kommer att lyckas ta någon liknande bild med min Canon Power Shot...inte ens om jag håller en kikare framför. Bilden ovan ser ju ut att vara hämtad från något fantasymagasin. Och om man tittar noga ser man kanske både drakar och demoner. Kanske är det de som bebor universums utkanter...

Snöchock på Bellevue!

Blä, blä! Jag vill ha vår nu!

Var är egentligen kriget?

Jag har nyss läst (och tittat och skrattat åt) Hans Lindströms senaste bok, Skurkstreck. Detta är en seriebok och hans teckningar är vassa och fyllda med en satir man hoppas att han fortsätter med. I bokens förord skriver Rolf Classon att Lindström har mailbombats av judiska konservativa, hotats av konservativa kristna och muslimer och blivit anmäld till justitiekanslern av nymoralister inom den nya svenska seriekonsten. Han har också blivit anmäld till radionämnden för förtal av katter! Det är så man baxnar! Hur orkar människor engagera sig i att protestera mot tryckfriheten?

"Hur mycket hemskheter och orättvisor världens nyhetsbyråer är rapporterar, så tycks det ändå vara något som en penna gör på ett papper som upprör allra mest" (ur förordet i Skurkstreck)

Att lägga in en högre växel

Tesstamente här brukar skriva om sina galna upptåg och då tänkte jag berätta en liten historia om min mamma och hennes väninna en gång på 70-talet. Väninnan hade en Folka och damerna skulle åka till Borås för att hälsa på min syster. Det var bara det att väninnan (vi kan kalla henne E) hela tiden satt och sa: "nu lägger vi in lilla ettan...nu lägger vi in lilla tvåan..." Nu är det ju ungefär 27 mil mellan Karlstad och Borås och denna färd tog över 10 timmar! Mamma var halvt hysterisk redan halvvägs när hon förstod att E antagligen inte skulle "lägga in lilla trean...", men bestämde sig för att bita ihop och inte klaga. Men sen skulle de hem också. Det tog lika lång tid att köra tillbaka. Men mamma åkte aldrig mer med E som "la in lilla ettan...".

Detta kom jag att tänka på igår när de visade ett tv-program som handlade om Sveriges värsta bilförare, E skulle ha platsat där. Och - ja, hon hade körkort.

Sol ute, sol inne...

Ja, har man sett! En stor j-a lampa som lyser! De e solen! Som Lena Nyman sa...och solen lyser verkligen, den har orkat upp över trädtopparna och hoppet om en vår börjar spira. Hurra, hurra, solen, sooooolen, jaaaa.......njaee...men, men vad skitiga mina fönster är! Och när dammade jag TV:n senast egentligen? Och skåpluckorna...grrr, nu får jag vårångest pga denna sol ;)

6:6

mammakero hade en utmaning på sin blogg om att man skulle ta den sjätte bilden i sjätte mappen och lägga ut, och det kunde jag naturligtvis inte motstå, hihi. Så - här kommer "Blad i regn"

Töjbart samvete...

Jag har nu fått ett sånt där träningsgummiband av min snälla syster, som tyckte att jag kunde få överta hennes dåliga samvete för att det inte blir använt...det är nog rätt bra att träna armarna med, det blir det ju inte så mycket när man cyklar för det mesta...Jag har inte provat det än, men jag ska! Lovar!

Annars får jag citera Cornelis Vreeswijk: "jag deltar visserligen inte i morgongymnastiken, men jag lyssnar!"

King eller Koontz!?

En läsvän till mig uppger att när hon var yngre så stod striden i bokhyllan mellan Stephen King och Dean Koontz. Det var som mellan synthare och hårdrockare, som mellan raggare och mods, som Elvis eller Tommy Steele, det gick inte att tillhöra båda lägren. Detta var nytt för mig (alltså bokstriderna), men intressant! Det vore roligt att veta om det är fler som har dessa minnen av att man tillhörde den ena sidan och i så fall varför. Jag läste glatt böcker av båda författarna utan en tanke på att jag kanske var en femtekolonnare...

Nu är det många år sen jag läste något av dessa, jag tröttnade när böckerna blev FÖR konstiga och mörka och mer SF-liknande. Men jag kanske ska göra ett försök igen...

Snart, snart...

kommer lupinerna fram för att fånga dag(g)en...

breder vitsipporna helt hämningslöst ut sig i backarna...

lyser Tussilagon upp dikesrenarna...

och krokusfloden forsar brusande fram utanför museét...snart, snart!

Aldrig med min fot!

AF skriver att vårens skomode med skyhöga klackar gör att allt fler vill operera sina fötter för att de ska passa i skorna! Förkorta stortån och fettsuga vaderna är en del av ingreppen som görs. Jag förstår inte hur man kan gå på en sån här idiotisk trend, och vilja anpassa kroppen efter modet i stället för tvärtom. Jag tänker på kinesiska kvinnor som fick sina fötter förstörda genom hård snörning, så de skulle likna lotusblommor, allt för att de skulle behaga männen som tyckte det var sexigt. Att de sedan knappt kunde gå och hade ständiga plågor var det väl inte så noga med.

Boken De röda skorna av Kathryn Harris handlar om detta och likaså "Snöblomma och den hemliga solfjädern av Lisa See:

1800-talets Kina. Lily växer upp i en fattig familj i 1800-talets Kina. Familjens döttrar får i unga år fötterna lindade och vistas enbart i "kvinnorummet". En äktenskapsmäklare anlitas, blivande makar och kvinnliga följeslagare utses. Lilys följeslagare heter Snöblomman och deras vänskap hjälper henne igenom livet. (Ur OPAC)

Mycket läsvärda romaner om ett annat liv för inte så väldigt länge sen!

Tjugo frågor...eller nåt.

mammakero har en frågestund på sin blogg och har utmanat mig att svara på dessa frågor jag med. Okej, då kör vi:
När började du blogga?
I november 2008.
Varför började du blogga?
Jag läste Kajs blogg, om hennes kamp mot Mr. Hodgkins, en cancerform. Jag har alltid tyckt det varit roligt att skriva och tänkte att nu eller aldrig, det fanns mallar att starta med, så det gick smidigt att börja.
Vilken blogg läser du dagligen?
mammakero (hennes bilder...wow), min sons (han ligger ofta på bloggtoppen), Ylwas blogg (när hon uppdaterar den ;)
Vad är det bästa och det sämsta med att blogga?
Det bästa är att jag får utlopp för mitt skrivintresse och att jag kan lägga upp lite bilder här. Sen är det så himla roligt med snälla kommentarer!
Det sämsta är när jag har dåligt samvete för att jag inte skrivit nåt roligt på några dagar. Livet är inte roligt jämt.
Vad får dig att blogga?
För det mesta är det små händelser i vardagen jag lägger märke till (bananskalen...) eller något jag läst och reflekterar över.
Vilka bloggar läser du?
Sådana som har ett bra språk...jag är lite allergisk mot språkmissbruk och stavfel...även om jag naturligtvis inte är helt ofelbar själv. ;)
Hur gammal är du?
Nyss fyllt 52.
Hur lång är du?
165 cm över havet.
Vad jobbar du med?
Jobbar?
Vad gör du på fritiden?
Eftersom jag har gott om sådan än så länge så läser jag MYCKET, skriver i forumet bokcirklar.se, fotograferar, cyklar.
Beskriv dig själv med tre ord?
Smal, positiv och frusen!
Hur ser din familj ut?
Sambo och en son som bor i Örebro och pluggar på Universitet. Jag är också gammelmoster!
Hur bor du?
I en tvåa med en stor balkong som snart ska fyllas med växter igen! Där bor också en korsspindel.
Vad önskar du dig?
Ett långt och friskt liv, både till mig själv och en annan person.
Om du fick resa vart du ville, vart skulle du resa då?
Till Antarktis och titta på pingvinerna! Till Sicilien för de har så god mat där!