Hoppa han från tallegren....

Igår hos MIMMI så fick jag syn på nåt litet brunt som rörde sig försiktigt fram emot altanen (där Mimmi stod och matade fåglar)

Det var ju ekorren (som de döpt till Miss Daisy, alltså Mimmi och hennes man har döpt den, inte fåglarna. Inga syftningsfel vill jag ha ;) 

 Den var lite törstig:

 Sen skuttade den tillbaka till trädet där det finns diverse godsaker. Och andra mer irriterande saker också, som små näbbiga (hihi) fåglar!

Vem som helst kan väl bli trött när nån ska tjattra hela tiden när man ska äta!

För övrigt är det väldigt fint väder här just nu. I förmiddags var jag ute i skogen och nedlade tre stolpar tillsammans med Sofie och Carina (som inte finns varken på fb eller i bloggvärlden, men väl i verkliga livet och det är det viktigaste!!)

Och flyger i lufta dä gör di som skam...

Lite fågelbilder från MIMMIS fågelmatningsstation får det bli idag:  

 Jag pratade med henne om min kamera, hennes make påstod att det skulle finnas ett litet uttag på den där en fjärrkontroll skulle passa. Jag kollade. Nej. Kollade igen. Nej, nej och åter nej. Jo, jo och åter jo, sa han. Hm. Då kom vi fram till att det var lika bra att vi träffades och gjorde upp i en duell i skymningen redde ut saken som civiliserade människor. Sagt och gjort, jag tog bussen dit och blev lovad att få mata fåglar också! 

 Men här är det Mimmi som matar...jag fotar. På hennes blogg är det tvärtom ;)

 Dom kan prata också!! Ja, fåglarna alltså. Att Mimmi och maken kan prata vet jag redan.

Fram eller baksida på talgoxen? Det är inte alltid lätt att se skillnad.

Och hur gick det då med kameran undrar ni förstås! Jo.......

...jag hade naturligtvis rätt!! Det FANNS inget sånt uttag på min. Det var en annan modell som han hade sett det på. Det satt hårt inne, men han medgav till slut att det var så ;)

Jag fick även den stora äran att se deras ekorre, men det får bli i ett annat inlägg :D 

Det går en vind över vindens ängar...

Det går en stig genom ängen till skogen: 

 Bara fem minuter från min enkla bostad.

 Av någon anledning känner jag mig övervakad när jag går där...

 Men det är ingen idé att kantarellerna försöker gömma sig för mig! Denna såg jag bara en liten gul flik av och när jag varsamt förde undan gräset så uppenbarade sig en av de största kantarellerna jag sett! (Som ska bytas idag mot plommon!)

På vägen hem över ängen hade jag sällskap av ett litet rådjur! De kommer ofta fram i skymningen här. Lilla Blå är ju inte så bra på att zooma, som sagt, så det syns inte så tydligt. Men den där bruna bluppen i mitten är djuret! Förra året mötte jag ju en älg i denna skog...

Att spela ett spel...

"Vi spelade kula på torget en dag, en liten förskolegrabb och jag..." diktade Sten Selander. Men vi spelade inte kula jag och sambon igår, utan Sverigespelet. Men att spela spel nu för tiden är inte det lättaste. 

Minnet, vet ni. När jag skulle svara på en fråga, typ: Vem ljög om sin doktorshatt och sa: "Här ligger en gravad hund!" så visste jag ju vem det var som efterfrågades, men kunde inte få fram namnet till mitt talorgan. (Inte ens till minnescellerna i hjärnan). 

Då blir det lätt så här: " Ah, det är han, vettu...som var gift med henne...vad hon nu hette...hon hade stort hår. Mm...och var med i ett tv-program! Vad det nu hette..hmmm" 

Tja, det där vinner man inga spel på. Jag ville ändra reglerna så att man fick rätt på ett svar som detta, men det gick min motspelare inte med på. Men retligt är det  när man minns men ändå inte, liksom ;)

Och vad hette han nu då, han med den icke-existerande doktorshatten?

Refaat El-Sayed var det ju. Det visste jag ju. Fast just den minnescellen hade nog semester igår kväll :D

Att höra eller inte höra, det är frågan

Det har blivit alldeles för mycket bilder i denna blogg ett tag tycker jag. Det är så lätt att bara ladda upp lite bilder, skriva nån rad och sen behöver man inte bry sig mer ett tag. Men - jag gillar ju att skriva lite mer också. Så nu kommer jag att skriva lite om syrsor här. De som Zarah Leander inte kunde höra. Det kan dock jag. De skriker i dikena när jag cyklar hem på kvällarna.

Skriker ja. Eller spelar gör de väl rättare sagt. Varför de gör det nu på hösten har jag ingen aning om. Inte heller vart de tar vägen på vintern? För inte flyttar de söderut som stararna? Några gräshoppssvärmar som formerar sig på väg söderut har jag aldrig sett.

Men att höra dem, det kan jag. Det är lite konstigt eftersom jag inte hör så bra annars. Jag hör mycket dova ljud och extremt höga, medan det där mellanregistret ter sig ganska vagt och oåtkomligt för mig. Det är ganska besvärligt i många lägen, speciellt när jag hamnar i ett samtal vid ett bord. Jag kommar ofta in nånstans mitt i samtalet (även om jag suttit där från början) och då arbetar min hjärna som besatt för att försöka utröna vem samtalet handlar om (om det nu handlar om nån) och då hinner inte hjärnan med resten av samtalet och då ger jag ofta upp.

Förresten låter det ungefär som högljudda syrsor inne i mitt huvud också. Tinnitus kallas det. Djävulens symfoni är en annan beteckning. Det blir värre när man är stressad eller trött. Och man blir ju stressad och trött av att ha detta.    

Om någon frågar mig något och jag inte har hört så brukar jag bara le...och le...snart ler jag lika mycket som Chesirekatten i Alice i Underlandet. "Ah, du hörde inte,va?" säger de då. Nä. Det gjorde jag ju inte, men att be folk upprepa vad de har sagt hela tiden är så jobbigt så därför ler jag hellre och låtsas som om jag hört.

 Men åt syrsorna i diket ler jag med hela mitt hjärta.   

Ok, en liten bild blir det då: 

Mer kräftfest!

Ja, hon kommer nog att bli det ikväll...Fast jag lovar att inte äta upp just denna! Eller någon annan heller för den delen, kräftor är inte min grej. Så pilligt, så pilligt...

Här är det just nu väldans varmt. Skönt tycker jag! Igår kväll var det 20 grader ute och vi satt på balkongen och skådade stjärnor (och ev. ufon) Jupiter lyste som vanligt jättestarkt och en och annan stjärna föll. 

"Man kan icke räkna dem alla, sägner och sånt man hör.

Det sägs att en stjärna ska falla var gång en människa dör" 

 Jenny Almsenius igår på Café August innescen. Jisses, vilken tjej! Hon bor i Göteborg, så om ni har möjlighet att gå och lyssna på henne där så gör det! Visor, blues och lite annat. Och en underbar scenpersonlighet! Glad blir man av sånt!  

Kvällspromenad till Zakrisdal

Det var varmt igår kväll och då måste man gå ut på en promenix! 

 Solen går ner i nordväst. Rättare bestämt över Grums ;)

 Fåglarna satt uppradade på elledningarna och väntade på..ja, vadå? Soluppgången?

 Ljungen blommar som mest nu och här har jag skruvat på 10+ närfiltret på Sonyn! Det är inte heeeelt lätt att hitta fokus med det på ;)

 Ett litet dun som håller i sig så in i vassen!

Och Zakrisdalsudden ja...Det verkar aldrig vara några människor där ute i sina trädgårdar altaner. En spökstad känns det som när man går på de små gatorna. Lyxigt värre. Två bilar har de flesta och (minst) ett hus har en pool! Haha, hela Vänern ligger ju några meter bredvid! De som bor där rör sig nog i en annan ekonomisk division en jag. :D

Ut i skogen ska vi gå, jopphejdihejdå!

Då är det bra med stövlar på! 

 Annars blir man så blöt så.

 Många svampar ser man då!

 En del har invånare uppepå!

 Droppar blänker, jag ser på.

 Rosa droppar, så små så!

 Nu har jag slutat rimma, ni kan koppla av nu ;) Här är det ett spindelnät från undersidan! Hur kom jag dit tro? :D

 Här är det lite mer från sidan...

 Små snäckorna gillar det här fuktiga vädret i alla fall! Det regnade tidigt i morse, men sen har det varit rätt fint hela dagen. Och till helgen ska det bli riktigt varmt. Man kan ju alltid hålla tummarna. 

Ett riktigt rosa fyrverkeri får avsluta här! 

Intresseklubben kan notera att det bara var min Lilla Blå som fick fota här. Den är bra på närbilder...

Ny pausfågel!

 Ja, ser ni den?

 Kolla noga!

En duvhök! Eller en sparvhök...inte så lätt att se skillnad på dom ...det satt inga andra fåglar i björken när den var på besök, undrar varför ;)

Vad har jag gjort för övrigt idag då? Cyklat ner till cykelreparatören (som vi nu kallar "kom tebaka te vecka" och frågat om en lös grej på min cykel. Jag skulle återkomma nästa vecka. ;) 

Annars då? Spelat danska visor på grammofonen. Druckit ett två glas Rioja och drömt om Eviva Espana. (som ska besökas snart)

Läst "Hyllning till Katalonien" av George Orwell och insett att Espana inte alltid varit så drömlikt. 

Pratat politik och undrat om Libyen kommer att följa samma väg som Egypten, som i alla fall verkade vilja ha någon form av demokrati. Om Libyen vill det är jag mer tveksam om...de verkar lite väl skjutglada där.

Tja, det var min kväll det. Nu är det natt. Snart. Nu blir alla stjärnor blir matta och tunna som stanniol. (Nu citerade jag Cornelis Vreeswijk) 

Följ med in i dimman!

 Ja, inte min inre dimma då, den behöver jag inte dela med mig av ;) Men häromkvällen var det ett sånt överjordiskt ljus på det däringa älg-stället...så jag spanade lika mycket efter ljus och dimma som efter vilt :D

Nåja, nu kör vi: 

Här behöver man inga ord tror jag...

(det går att klicka på bilderna så blir de större!)

Då älgar vi vidare!

Okej då, igår kväll så fick jag följa med MIMMI och kolla efter älgar och annat som eventuellt kunde dyka upp. Dom hämtade upp mig (Mimmi och hennes gubbe alltså, inte älgarna) och så for vi iväg en liten bit från stan. 

När vi kom fram så fick vi ganska snart syn på två älgar som stod och betade i ett skogsbryn! Här har jag fotat alltihopa med Nikon P90, den är ju bra zoom på. Jag hade också Sonyn med fast bara 50mm påskruvat. 

 Hm...träden börjar bli lite färgade!

 En massa gäss var det också som ville flytta söderut! 

 Dimman smög in och bredde ut sina duntäcken över ängarna så de inte skulle frysa på natten!

 En kärrhök (ormvråk?) gör ett sista försök  att hitta något ätbart innan natten!

Men sen..: 

 ...kom vi ganska nära älgar. De här (det var två) var c:a 100 meter bort. 

 Nu var ju inte ljuset det bästa såhär i skymningen och Nikonen är ju inte speciellt ljusstark med full zoom, så jag har grejsat om bilden lite. Konstnärlig frihet, ni vet ;)

 Gässen fortsätter att flyga i skymningen...

Och sen gick solen ner och så blev det för mörkt för att urskilja nånting. Mer än solnedgången då...Jag fotade en del med Sonyn också, landskap är den bra på. Men det får bli i nästa inlägg...