13 december 2011

Arvet

Min fina, fina son...tusen gånger smartare än jag. Och tusen gånger ambitiösare...

Jag hade också kunnat "bli något" om jag bara hade haft drivet. Och stödet bakom. Nu blev det inte så, utan jag har mer livet som en hobby. Eller nåt. Jag hoppas att samhället ska få möjlighet att upptäcka vad det går miste om något om inte sonen får den chans han förtjänar.






7 kommentarer:

Unknown sa...

Ha en fin vecka vännen! /SA

mammakero sa...

Så talar en mor med brinnande entusiasm! Precis så brukar jag tänka och säja om älsta dottern! Hon har ett driv och support som jag helt saknat. Hon är tusen gånger skärpare än jag och har så stora begåvningar! Eftersom det fortfarande är svårt att kombinera ett kreativt arbete på 100% och familjeliv, så får hon försaka barn. Därför önskar jag att hon nu går så långt hon bara kan gå på den vägen.

Södertomte sa...

Om barnen blir "smarta" ligger arvet på moderssidan har jag hört...jo, jag tackar ja!

Dina lekbilder är roliga och visst var du söt som Lucia.
På den tiden skulle ju denna näpna lilla varelse alltid var LJUS men idag får även små nattsvarta barn bära kronan och tur är väl det säger jag som alltid fick vara TOMTE !
Vadå bitter...

Nu åter till den nya regniga dagen, varje dag utan snö är en bonusdag!

Ha en go snöfri dag på Bellevue.

AnnaKK sa...

Att ha livet som hobby - vilket träffande uttryck! Stämmer perfekt in på mej också, för här har det konsekvent undvikits allt som har med yrkeskarriär att göra... Om det beror på saknat driv eller support vet jag inte - kanske både ock. Allra mest har det nog med intresse att göra, för sånt jag verkligen är och har varit intresserad av att ägna mej åt, är sånt som folk i allmänhet ser som hobbyverksamhet och som bara några få faktiskt lyckas försörja sej på. Så jag har provat att göra lite annat, som jag egentligen inte är speciellt intresserad av, eftersom jag trots allt behöver lite pengar att leva på... Och det funkar ju i lagom dos iallafall - inte mer än att det fortfarande finns gott om fritid över till utövandet av hobbierna. :-)

Mimmi sa...

Du vet att mycket kommer från mamman ;) så något av äran kan du ta åt dig också :)
Hoppas han får den chans :)
kramizz

Lambergsfrua sa...

Du ska inte sätta ditt ljus under skäppan.Någonstans har han väl fått sin klokskap från;)Hoppas han hittar något att syssla med, som han brinner för.
Varm kram,

AnnaKK sa...

Med tanke på att vi förväntas jobba tills vi blir 70, eller t o m ännu äldre, så är det väl inte försent att ge dej på en utbildning!? :-D Nåt krux är det väl med studiemedeln - man får väl inte såna efter en viss ålder... Men det där lär ju få revideras om, för som det ser ut på arbetsmarknaden numera så behöver ju var och varannan kompetensutvecklas eller omskolas. Speciellt vi "gamlingar". :-)

Jag provade på universitetsstudier för några år sen, men det var i ärlighetens namn INTE min grej. Jag är inte så akademisk av mej - eller vetenskapligt belagd (beläst?)... <:-X Men det var väl fel att bara läsa teoretiska kurser kanske, när det egentligen är "hantverkande" av olika slag som är min grej.

Ha! Det får kanske bli en titt i kurskatalogerna fram över iallafall - jag blev faktiskt lite sugen igen nu! :-D