Det har blivit alldeles för mycket bilder i denna blogg ett tag tycker jag. Det är så lätt att bara ladda upp lite bilder, skriva nån rad och sen behöver man inte bry sig mer ett tag. Men - jag gillar ju att skriva lite mer också. Så nu kommer jag att skriva lite om syrsor här. De som Zarah Leander inte kunde höra. Det kan dock jag. De skriker i dikena när jag cyklar hem på kvällarna.
Skriker ja. Eller spelar gör de väl rättare sagt. Varför de gör det nu på hösten har jag ingen aning om. Inte heller vart de tar vägen på vintern? För inte flyttar de söderut som stararna? Några gräshoppssvärmar som formerar sig på väg söderut har jag aldrig sett.
Men att höra dem, det kan jag. Det är lite konstigt eftersom jag inte hör så bra annars. Jag hör mycket dova ljud och extremt höga, medan det där mellanregistret ter sig ganska vagt och oåtkomligt för mig. Det är ganska besvärligt i många lägen, speciellt när jag hamnar i ett samtal vid ett bord. Jag kommar ofta in nånstans mitt i samtalet (även om jag suttit där från början) och då arbetar min hjärna som besatt för att försöka utröna vem samtalet handlar om (om det nu handlar om nån) och då hinner inte hjärnan med resten av samtalet och då ger jag ofta upp.
Förresten låter det ungefär som högljudda syrsor inne i mitt huvud också. Tinnitus kallas det. Djävulens symfoni är en annan beteckning. Det blir värre när man är stressad eller trött. Och man blir ju stressad och trött av att ha detta.
Förresten låter det ungefär som högljudda syrsor inne i mitt huvud också. Tinnitus kallas det. Djävulens symfoni är en annan beteckning. Det blir värre när man är stressad eller trött. Och man blir ju stressad och trött av att ha detta.
Om någon frågar mig något och jag inte har hört så brukar jag bara le...och le...snart ler jag lika mycket som Chesirekatten i Alice i Underlandet. "Ah, du hörde inte,va?" säger de då. Nä. Det gjorde jag ju inte, men att be folk upprepa vad de har sagt hela tiden är så jobbigt så därför ler jag hellre och låtsas som om jag hört.
Men åt syrsorna i diket ler jag med hela mitt hjärta.
Ok, en liten bild blir det då:
7 kommentarer:
Hör syrsor jag med och cikador...fast inte här då=)
Jobbigt att inte höra ordentligt, min man har samma problem.
Just när det är många som pratar samtidigt.
Ha en goo söndagseftermiddag..kram
Problem med att höra har jag med. Det är precis som du säjer, jobbigt att helatiden fråga va? Jag låssas oxå att jag hört. Ibland hör jag vissa ord och står sedan och funderar vilka resten kunde vara... Det är då som alla dessa felhörningar jag gör, kommer.
Syrsor hör jag. De finns hela sommaren i stugan och de är trivsamma att höra när jag går till utedasset...
Tinnitus kan ikke være godt, det forstår jeg. Både av det som du skriver og av andre har fortalt meg. Takk & lov, jeg hører bra.
Takk for besøk. Er du i Spania? Blanes er vel like nord om Barcelona? DER skulle jeg gjerne ha vært! NJUT... (For meg også...)
Tinnitus hade jag mer problem med för några år sen än vad jag har nu - skönt nog! Men den vanliga hörseln är det faktiskt ungefär som med dej med. Svårt att hänga med i samtal om det är många som pratar (eller mycket surr/andra ljud runt omkring), men inga problem att höra syrsor. :-) Och jag orkar inte heller säga "va??" stup i minuten, så jag låtsas att jag hör... Hrm! Det kan bli aningens jobbigt det också, när det på ett eller annat vis avslöjar sej att jag faktiskt inte har hört! <:-/
Ljungblommorna är oemotståndligt söta!!! :-)
jag hör dem med men jag hör ju allt (tyvärr ibland kanske)
vacker bild ,saknade dej i skogen idag men det spöregnade först så jag hade inte alls tänkt att ge mej ut!vi får höras på tisdag!kram
Det var en jätte fin bild .. och jag förstår ganska mycket av detta du skriver ,, Maken har ju lite av samma problem .. men en annan kan inte sätta sig in i hur jobbigt det är även om man gärna skulle vilja det.
kramizz
Syrsor är härliga att höra, vart dom tar vägen på vintern?
Kanske går dom som björnen i ide...
Att vara hörselskadad och alltid behöva anstränga sig för att höra va folk säger måste till slut bli jobbigt så jag förstår att du blir trött och utmattad. Att det också "ringer" i ditt huvud gör ju inte saken bättre.
Du får försöka undvika stressituationer, lättare sagt än gjort och det bästa är om din bordsgranne får veta att du inte hör till 100% men att alltid upplysa om den saken är ju en aning tjatigt för dig.
Väntar med spänning på nästa inlägg av dig, ha en go måndag!
Skicka en kommentar