04 augusti 2010

Gårdagskvällens promenad.

Små, små blommor. De trycker sig tätt intill gräset och lockar mig att lägga mig ner och fota nära, nära.
För nära tycker en del...här hittade jag en näve kantareller i gräset! Grodprinsen tyckte inte om min närvaro och flydde hals över huvud!
Här leker vi leken "vem slutar stirra först"...Kon vann, förresten. ;)
Dom har tjusiga frisyrer dom här kossorna. Alla har en egen stil med rufs i håret!
"Vågorna häver sig i tysta, tunga kullar. Havet är en moder, som förbarmar sig och rullar" sjöng Kjell Höglund i Lugnare vatten. Och det är något visst med att sitta och titta på vågorna som rullar som mjuka mödrar över stenarna. Här är det visserligen inte havet, men Vänerns stränder går inte av för hackor de heller! Men att stå en natt vid en strand och se Atlantens vågor rulla in är bland det mäktigaste jag vet.
Det ser ut som om blomman simmar i olja. Så illa är det nu inte, jag la på lite mer färg i bildprogrammet bara! Visst blev det effektfullt.
Mamma sädesärla hade fullt upp med att lära sin unge hur man lättast fångar insekter i vattnet...
Den lärde sig fort! Snart ska de ut på en lång flygresa...till Egypten!

Dagens ordspråk:
Le och världen ler mot dig, snarka och du får sova ensam!

2 kommentarer:

Thorbjörn sa...

Kittlar dödsskönt i kistan!

soffie sa...

Jättefina bilder,
ååå va fin den blomman är å tänk solen kom till oss idag med:)